Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Fel att anklaga domstolar när gängmördare går fria

I söndags inträffade en skottlossning i Nacka. Två personer skadades. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Svenska domstolar anklagas av åklagaren Thomas Ahlstrand för att vara ängsliga och spä på gängskjutningar.

Men tre friande domar i en ”röd” gängkonflikt får mig att ställa frågan:

Är det inte åklagarnas felbedömningar som gör att mördare går fria?

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Morden på Karolin Hakim i Malmö och Ndella Jack i Råcksta liksom skjutningen i Nacka i söndags har satt fokus på frågan om rättsväsendets problem att döma gängkriminella.

I juristkretsar rasar nu en infekterad debatt mellan åklagare, domare, advokater och poliser efter att åklagaren Thomas Ahlstrand skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten med rubriken: ”Ängsliga domstolar spär på skjutningar bland gängkriminella.” Han har direkt fått mothugg av Göteborgs tyngsta domare.

I Sveriges Radio pressades han senare på belägg för slutsatsen och svarade att det var en känsla han hade.

Thomas Ahlstrand. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Jag har därför på nytt läst de friande domarna i konflikten mellan de kriminella gängen i Östberga och Bredäng i Stockholm. Konflikten har pågått i drygt sex år och klassas fortfarande som ”röd” av polisen. Så sent som i helgen mördades en ledande person i Bredängsnätverket.

I konflikten kom den senaste fällande domen efter en skjutning 2013. Därefter har sju nya skjutningar inträffat som totalt krävt fyra dödsoffer. Skjutningarna är fortfarande ouppklarade. I tre av fallen har åklagare väckt åtal men det har slutat med friande domar i stora mordrättegångar.

En åklagare får inte väcka åtal utan att vara övertygad om att det ska sluta med fällande dom. I de här tre fallen har åklagarna uppenbarligen felbedömt bevisläget.

I juni 2016 attackeras en ledande medlem i Östberganätverket och hans flickvän under en biljakt i Enskede. Flera automatvapen används vid mordförsöket och Östbergamannen träffas med flera skott som skadar honom svårt.

Enskede i juni 2016.

Två män med koppling till Bredängsnätverket åtalades för mordförsök men båda friades av Svea hovrätt:

• Hovrätten slog fast att en av de åtalade skyttarna satt i bilen och att hans tröja hade spår som visade att han varit nära en skottlossning. Han erkände att han varit nära ett vapen när det avfyrats och hovrätten ansåg att det då kunde ha rört sig om vilken skjutning som helst.

• Bevisningen mot den andra åtalade skytten byggde på att flickvännen sagt att Östbergamannen direkt vid skotten pekat ut honom som gärningsman. Mannen ville själv inte berätta om utpekandet och hovrätten konstaterade att han kan ha misstagit sig eftersom gärningsmännen var maskerade.

I augusti 2017 mördas en Östbergaledare i ett garage. En man som helt saknade känd koppling till Bredängsnätverket åtalades för mordet där motivet, enligt åklagaren, ändå var konflikten.

Mannen sköts ihjäl i en bil i Östbergagaraget. Foto: Polisen

Han friades av hovrätten eftersom det inte fanns några bevis för att han varit i garaget. Något mordvapen hittades inte heller.

Det tyngsta beviset mot mannen var att hans DNA fanns i den stulna bilen som användes vid mordet, att han mörklagt bilen för att det inte skulle gå att se in i den och att han köpt en dunk med bensin för att bilen skulle kunna eldas upp.

I november 2017 skjuts ledaren för Bredängsnätverket till döds under en biljakt i Mariehäll i västra Stockholm. Östberganätverket pekades ut som skyldiga och sju personer åtalades efter mordet men samtliga frikändes.

Mariehäll i november 2017. Foto: JANNE ÅKESSON / SWEPIX

Enligt åklagaren hade mordet beordrats av ledaren för Östberganätverket men han friades direkt i tingsrätten och i hans fall överklagade åklagaren inte ens domen. Hypotesen byggde på att mordet planerats vid ett möte i hans lägenhet men rätten konstaterade att det inte fanns någon utredning om vad som avhandlades under mötet.

I hovrätten friades resten av de åtalade eftersom bevisningen var för tunn. Bevisen höll exempelvis inte för att knyta den misstänkta mördaren till brottsplatsen.

Det tre friande domarna överklagades aldrig av åklagare till Högsta domstolen.

Om åklagare Ahlstrands tes om sänkta beviskrav är korrekt förstår jag inte varför inte åklagarna tog chansen här genom att gå till HD.

Felbedömningarna får ödesdigra konsekvenser eftersom polisutredningarna som slukat stora resurser under lång tid därmed varit meningslösa. Efter en friande dom är det nästan omöjligt för en åklagare att få resning och därmed kunna straffa skyldiga i efterhand.

Advokat Slobodan Jovicic har försvarat två män som friades efter skjutningarna i Enskede respektive Östbergagaraget och han var målsägandebiträde efter Mariehällsskjutningen.

Han vill inte anklaga åklagarna för att ha väckt åtal för tidigt i de tre fallen – särskilt med tanke på att några av de åtalade dömts i tingsrätt – men han påpekar att åklagare måste ha med i ekvationen att det kan bli friande dom, att ”stämt inte är dömt” och att åklagare i efterhand inte ska ropa efter sänkta beviskrav.