Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Daniel Nyqvist gick under polisens radar – DNA avgjorde

Gripen i sin bostad i Linköping – det här vet vi om den misstänkta mannen.
Dubbelmordet 2004.
Foto: SVEN LINDWALL
Daniel Nyqvist, 37, har erkänt. Bilden är från samma år som morden.
Foto: Privat

I 16 år lurade Daniel Nyqvist, 37, polisen innan allt rasade på några timmar för honom.

Hans erkännande tvingades fram av banbrytande DNA-spårning via släktforskares databaser.

Hundratals mördare, våldtäktsmän och andra grova brottslingar kastas nu in i en ny välförtjänt mardröm men polisens genväg via släktforskningen kan snabbt stängas.

Därför måste polisens eget DNA-register snabbt byggas ut.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Daniel Nyqvist har gäckat polisen i hemstaden Linköping i 16 år. När han mördade hade han precis tagit studenten från gymnasiet med helt okej betyg, en hel del VG och bara icke godkänt i specialarbetet som handlade om spelet Counterstrike.

Han spexar med en kompis på skolfotot några månader före han begår dubbelmordet. Under de första timmarnas kartläggning av hans person är det inget som sticker ut. Han har inte synts i sociala medier och allt pekar mot att han levt ett ensamt liv.

Tanken på att han under årens lopp varit närvarande men ändå frånvarande i den stad som hela tiden sökt efter dubbelmördaren med butterfly-kniven är svindlande.

Han har rört sig under polisens radar och lyckats undvika att hamna i polisens DNA-register.

När han till slut greps lättade han snabbt sitt hjärta och erkände. Det är ett gott betyg till förhörsledarna som undvek att hamna i en situation där han fastnade i en version som han tänkt ut genom årens lopp.

Sannolikt var det också enklare för honom att erkänna efter att båda hans föräldrar gått bort under de senaste åren.

Berättelsen om släktforskaren som avslöjade Daniel Nyqvist som dubbelmördaren i Linköping är som hämtad från en Netflixserie. Inspirerade av den amerikanska polisens framgångar i jakten på ”The Golden State Killer”, där en polis greps efter flera decennier tack vare sökande i släktforskningsdatabaser, har mordutredningen i Linköping tagit ett unikt grepp.

Det har länge varit känt att mordutredarna haft mördarens DNA. Polisen har med hjälp av det tagit fram en bild av mördarens utseende och topsat hundratals män som stämt in på den gärningsmannaprofil som tagits fram.

Allt har varit förgäves.

Den unge mördaren har inte heller senare gripits för brott som gjort att han topsats och fastnat i det grovmaskiga DNA-registret.

Polisen får bara ta prover från personer som är misstänkta för brott som kan ge fängelse och det slarvas med det inom polisen. Dagens Nyheter avslöjade exempelvis 2015 att var fjärde brottsling som skulle tvingats lämna DNA-spår kommit undan – och det är så klart uselt polisarbete.

Mohamad Ammouri, 8.
Foto: FAMMILE BILD

I polisens DNA-register finns i dag drygt 160 000 profiler från personer och 40 000 spår från olika brottsplatser. Om det funnits fler DNA-profiler i registret skulle fler brott klarats upp.

Resursbrist inom polisen kan inte vara en bortförklaring. Om fler brott klaras upp tack vare DNA-teknik skulle det spara polisresurser – och lidande hos brottsoffer.

Den personliga integriteten kan inte heller vara ett argument emot ett större DNA-register. Samhället ska inte skydda mördare och våldtäktsmän.

Den som begår ett grovt brott ska veta att risken att bli avslöjad ökar för varje dag som går med en modernare kriminalteknik – och vi som inte tänker begå brott behöver inte oroa oss över ett DNA-register i polisens regi.

Ett bredare DNA-register skulle också ge ökade möjligheter till familjesökningar. Efter den brutala överfallsvåldtäkten i Billdal kunde gärningsmannen dömas 24 år senare efter att en av hans släktingar tvingats lämna ett DNA-prov.

Den nya möjligheten med familjesökning i DNA-registret avgjorde det fallet.

I Linköping har polisen tagit hjälp av släktforskaren Peter Sjölund för att ringa in den misstänkta i släktforskarnas databaser, uppger Dagens Nyheter. Spåret från mordplatsen skickades in till ett amerikanskt företag som har en stor databas med DNA-profiler från personer som frivilligt skickat in dem för att spåra okända släktingar.

Sjölund fick först träff på några avlägsna släktingar men tack vare att han gick tillbaka till 1700-talet i släktträden och sen återvände till nutid kunde han hitta Daniel Nyqvist.

När släktforskarens arbete nu resulterat i ett erkännande finns det all anledning att hylla den banbrytande tekniken och uppmana alla poliser med kalla fall på sina bord att snabbt ta hjälp av släktforskare.

Men det finns också skäl att höja ett varningens finger.

Mordutredarna i Linköping drabbades så sent som i oktober av ett bakslag när databasen med släktforsknings-DNA som avslöjat ”The Golden State Killer” stängdes för polisen. Då beklagade sig utredarna över att det var ”surt” att de inte hann fram i tid.

Risken är att fler databaser kommer att stängas när användarvillkoren för de frivilliga DNA-spåren som skickas in ändras och då är vi tillbaka på ruta ett:

Polisens eget DNA-register måste breddas – särskilt med tanke på de nya möjligheterna som öppnas med familjesökningar.



Gripen 14 år senare – det här vet vi om den misstänkta 37-åringen Daniel Nyqvist.
Gripandet i Linköping kom som en chock för grannar och Linköpingsbor.
Anna-Lena Svenson, 56, och Mohamad Ammouri, 8, knivhöggs till döds på Åsgatan i Linköping.