Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

En farlig jakt på snabba pengar

Isabella Löwengrip tillsammans med sin ex-pojkvän. Foto: STELLA PICTURES / STELLA PICTURES

Drömmar om snabba pengar och kontakt med fel personer – det är sannolikt förklaringen till att Isabella Löwengrips ex-pojkvän hamnat i en ekonomisk härva och att hon fått hembesök av kriminella.

Polisen borde kopplas in även om jag förstår att det kan finnas skäl för ex-pojkvännen, de som verkar vara ute efter honom och Löwengrip att lösa detta utan att blanda in rättsväsendet.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Tyvärr är det inte ovanligt att jakten på snabba pengar gör folk fartblinda. Drömmen om att flasha med den coolaste klockan runt Stureplan, lockelsen att bjuda den nya tjejen på en resa till Maldiverna eller glida runt i en Bentley i de fina kvarteren ser ut att ha varit bakgrunden till att det gått snett för Isabella Löwengrips ex-pojkvän.

Men döm inte för snabbt.

Förhoppningsvis handlar det ”bara” om att han drabbats av missnöjda kunder i sin placerarverksamhet - kunder som sannolikt inte har något case i domstol. Om en kund fått riskerna förklarade för sig är det inte brottsligt att göra dåliga affärer och en process i ett tvistemål är svår att vinna.

Under årens lopp har jag sett flera exempel på kriminella genvägar till Stockholms finaste kvarter och jag minns särskilt en ung finansdirektör i två hajpade börsbolag. Han var känd från ett 50-tal vimmelbilder hos sajten Stureplan.se och var bland annat känd för sina champagneorgier som toppades med att han drack lyxmärket Cristal med sugrör. Hans rekordnota från Café Opera landade på 117 000 kronor.

Café Opera Foto: FREDRIK PERSSON

Lyxlivet finansierade han genom att skicka falska fakturor på totalt fem miljoner kronor till börsbolagen som han själv godkände i rollen som finansdirektör.

 

LÄS MER: Kidnappare hos Löwengrip – letade efter ex-pojkvännen   

 

Han är tyvärr inte unik – runt Stureplan i Stockholm finns åtskilliga storspelare, knarklangare och svindlare som lever över sina egentliga tillgångar.

Isabella Löwengrips ex-pojkvän anklagas inte för något kriminellt och det finns inga spår av andra rättsliga processer och på så vis skiljer han sig från andra som drömt om snabba pengar. Det han har gemensamt med dem verkar vara att kriminella personer söker honom att döma av det besök i hemmet som Löwengrip berättat om.

Det är inte förvånande. Även om affärerna varit legala finns det så klart risk att fel personer får ta hand om de ekonomiska kraven. Kriminella dras också till Stureplan och indrivningar, utpressningar och torpedverksamhet är ett stort problem när tvister om pengar ska lösas utan inblandning av rättsväsendet.

Ett möjligt scenario i fallet med Isabella Löwengrips ex-pojkvän är att han förvaltat pengar i god tro men att det varit pengar som egentligen inte kunde se dagens ljus. Då finns det skäl för de som är missnöjda att söka sig till skuggsamhället för att lösa problemet – och för ex-pojkvännen kan det också finnas skäl att inte blanda in polisen med allt vad det skulle innebära med offentlighet kring det som han insett i efterhand.

Och som så ofta i den här typen av fall drabbas även tredje part. I det här fallet handlar det om Isabella Löwengrip som berättar om hur hon haft besök i hemmet av en person som sökt ex-pojkvännen och en bil utanför hemmet som kopplas till en person dömd för människorov.

Det är lätt att som utomstående ifrågasätta varför hon inte har polisanmält – men vad skulle ha anmälts?

Ex-pojkvännen och de som ska vara ute efter honom har inte gått till polisen, i vart fall inte vad Isabella Löwengrip känner till. Att en person då ringer på dörren och frågar efter en person räcker inte för en polisanmälan även om bilägaren har en kriminell bakgrund.

Men polisen borde kopplas in på fallet av ex-pojkvännen om han känner sig jagad även om det ser ut att vara ett alternativ som skulle eskalera en konflikt och riskera offentlighet.

Erfarenheten från situationer med reglering av ekonomiska krav i en ljusskygg miljö avskräcker.