Fredrik Sjöshult

En 17-årig polismördare kan få åtta års fängelse

Polisens presstalesperson om den förlorade kollegan.
En polis mördades i Biskopsgården.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ett kryphål i lagen gör att 17-åringen som häktats för polismordet i Biskopsgården kan dömas till åtta års fängelse.

Så ser straffpraxis ut efter ungdomsrabatt för ett brott som hade gett livstids fängelse för en mördare som fyllt 21 år.

Nyligen använde Göteborgs tingsrätt den måttstocken när en 17-årig mördare i Biskopsgårdens gängkrig dömdes till åtta års fängelse.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I mitten av 1990-talet dömdes flera unga mördare till fängelsestraff efter uppmärksammade mord:

• 1996 dömdes en 16-årig nazist till fyra års fängelse för mordet på Gerard Gbeyo i Klippan 1996.

1995 mördade flera nazister 14-årige John Hron i Kode. Den yngste mördaren var 15 år och straffades med fem års fängelse.

• 1994 mördades Thomas Michelsen på en skolgård i Bjuv av två bröder – 16 respektive 17 år gamla. De dömdes till sex års fängelse.

Efter det infördes en ny form av straff: Sluten ungdomsvård på maximalt fyra år.

Michelsen, Hron och Gbeyo
Foto: ÅKE THIM
Foto: PRIVAT / PRIVAT
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det har bland annat inneburit att en mördare som Abdirizak Osman fick tre års sluten ungdomsvård.

Han var 16 år när han mördade en ung man på en pizzeria i Rinkeby i januari 2018 – ett mord som kopplades till gängkonflikten mellan Dödspatrullen och Shottaz.

Det var ett mord som skulle gett en person som fyllt 21 år ett straff på 18 års fängelse, enligt Solna tingsrätt.

Men straffpraxis med ungdomsrabatt gjorde att Osman fick tre års sluten ungdomsvård.

Under senare tid har säkerhet och vårdresultat i de ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelser, Sis, varit starkt ifrågasatt.

Osman vid fritagningen förra året och mordet 2018.
Foto: Polisen
Bilder från mordet på pizzerian.
Foto: Polisen
Fritagningen av Osman
Foto: Polisen

Abdirizak Osman är en av flera grovt kriminella ungdomar som relativt enkelt kunnat rymma från den slutna vården. Han blev fritagen i Kungsbacka.

Säkerhetsproblemen och vårdresultaten har gjort att systemet med sluten ungdomsvård ifrågasatts. Politiska röster har höjts för att Kriminalvården ska få ta fullt ansvar även för kriminella ungdomar som döms till frihetsberövande straff och regeringen har tillsatt en utredning.

Samtidigt har det hela tiden funnits kvar ett kryphål i lagen som gör att de allra värsta mördarna under 18 år fortfarande kan dömas till fängelse om det finns ”synnerliga skäl”.

I straffpraxis finns det en tydlig tabell för hur en livstidsdom ska omräknas till fängelsetid med ungdomsrabatt:

• En 15-åring som döms för ett brott med ett straffvärde på livstids fängelse kan dömas till 3,5 års fängelse och en 16-åring kan få 4,5 år.

• En 17-åring kan få sex års fängelse men här är praxis mer flexibel och om den dömda var närmare 18 år när brottet begicks kan straffet bli 8-9 års fängelse

(Läs mer på sidan 268 i den statliga utredningen om ungdomsrabatter.) 

Regeringen föreslår nu att ungdomsrabatterna för de som döms för grövre brott, och är mellan 18 och 20 år gamla, tas bort. Förslaget handlar dock inte om de som är under 18 år.

Ett färskt exempel på hur ungdomsrabatten tillämpats av Göteborgs tingsrätt handlar om en ung gängmördare.

Han var 17 år och sju månader när han mördade en man i gängkonflikten på Väderilsgatan i Biskopsgården. 

I domen från 2019 konstaterade Göteborgs tingsrätt:

”Det är fråga om en ren avrättning på nära håll med flera skott från ett kraftigt vapen. Syftet med mordet har bl a varit att klättra inom kriminalitet. Offret saknade all möjlighet att värja sig. Dessa omständigheter är så försvårande att påföljden för en gärningsman som fyllt 21 år skulle ha bestämts till livstids fängelse.”

Tingsrätten kom fram till att straffet för mordet skulle vara åtta års fängelse och lade till ett extra år på straffet eftersom han även dömdes för mordförberedelser.

”Vid ett så högt straffmätningsvärde föreligger synnerliga skäl att döma till fängelse”, slog tingsrätten fast och domen överklagades varken av den dömde eller åklagaren.

17-åringen som nu häktats, mot sitt nekande, för polismordet i Biskopsgården var bara några månader yngre än mördaren på Väderilsgatan vid tidpunkten för brottet.

Han anklagas för mord på en polis – ett brott som enligt rättspraxis är ett angrepp på samhället och ska straffas extra hårt.

17-åringen vid ett tidigare mordförsök.
Foto: Polisen

Något annat straff än livstids fängelse hade därför inte varit aktuellt om den som döms och hade fyllt 21 år vid polismordet.

Samtidigt anklagas han också för flera mordförsök i samband med skjutningen.

Det finns alltså många likheter i fallen med de två morden i Biskopsgården.

Ytterligare ett skäl till att 17-åringen skulle kunna dömas till livstids fängelse är att han sedan tidigare är dömd för mordförsök till sluten ungdomsvård – och återfall i grov brottslighet ska domstolen ta hänsyn till när ett straff döms ut.

Det talar sammantaget för att straffet efter polismordet i Biskopsgården skulle landa på åtta års fängelse om 17-åringen döms – och Göteborgs tingsrätt använder samma måttstock.