Fredrik Sjöshult
På fredagskvällen – fem dagar före mordet – ringde kvinnan 112 och larmade om att hennes sambo var psykotisk.
– Han är i en helt annan värld. Jag vill att ni kommer och hjälper mig, vädjade kvinnan i larmsamtalet.
En polispatrull skickades till platsen och körde in mannen och kvinnan till Sankt Görans psykakut där kvinnan berättade för läkaren om att mannen under de senaste dagarna fått för sig att han utsatts för en komplott i en lägenhetsaffär. Mannen gav själv, enligt läkaren, en ”radikalt annorlunda” bild.
En överläkare kontaktades och tillsammans konstaterade de två läkarna att det inte fanns grund för ett tvångsomhändertagande enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård. Läkaren vädjade ändå till mannen att stanna kvar på akuten över natten men han ville inte och skickades därför hem med ett läkemedelsrecept.
Läkaren gjorde också en bedömning av risken för att han skulle utsätta andra för våld och noterade ”låg våldsrisk”.
På lördagen sökte kvinnan på nytt hjälp hos sjukvården på en närakut och fick då rådet att åka till Södersjukhuset.
På söndagsmorgonen tog hon sambon, som varit högt uppsatt direktör inom skönhetsbranschen, till Södersjukhusets akutmottagning. Hon berättade att han blivit misstänksam mot henne och själv uppgav mannen att han trodde att han blivit förgiftad. Läkaren klassade det som ”lindriga vanföreställningar” och inget som motiverade tvångsvård.
Mannen remitterades vidare till psykakuten på Sankt Görans sjukhus som i sin tur skickade remissen vidare till en psykmottagning på Södermalm i Stockholm. På måndagen bokade mottagningen in mannen för en läkarbedömning en vecka senare.
På tisdagen blev läget akut och kvinnan tog mannen till psykmottagningen på Södermalm. Läkaren konstaterade att mannen drabbats av en psykos men det räckte inte för att tvångsomhänderta honom enligt LPT. Han bokades i stället in för ett besök på en psykosmottagning en vecka senare och skickades hem med nya mediciner.
Dagen efter mördades kvinnan och mannen greps blodig utanför mordplatsen på Södermalm.
Fallet är en påminnelse om tillståndet inom svensk psykiatri. Alltför många fall med psykiskt sjuka brottslingar innehåller också uppgifter om anhöriga som försökt få hjälp men inte tagits på allvar.
Psykvårdens bemötande av mannen och kvinnan ska nu granskas. En chefsläkare inom Stockholmspsykiatrin ska inom kort göra en Ivo-anmälan enligt lex Maria – och det är bra.
Mannen var direktör i skönhetsbranschen och chef för ett företag som sålt produkter för hundratals miljoner kronor. Han har också samarbetat med en känd svensk influencer och en världsstjärna.
I polisutredningen vittnar flera om att det var två prestigefulla samarbeten som gjorde att han kände stor press att leverera – och kan ha utlöst hans psykiska problem. Det finns inget som talar för att hans tankar om en komplott var annat än vanföreställningar.
Skönhetsdirektören nekar till brott och säger att han inte minns något av dagen när hans sambo mördades. Deras förhållande har beskrivits som kärleksfullt och det finns inga tecken i polisutredningen på att han tidigare varit våldsam mot henne.
Rättegången hålls i slutet av januari i Stockholms tingsrätt.