Fredrik Sjöshult
Inom det svenska rättsväsendet växer frustrationen över att Sverige saknar utlämningsavtal med Turkiet och att misstänkta brottslingar snabbt kan skaffa ett turkiskt medborgarskap via nätet om det finns en anknytning till landet.
En polis som jobbar med Turkietproblematiken konstaterar:
– Turkiet sticker absolut ut i sammanhanget, där vi ser förflyttningar av kriminella från till exempel Spanien till Turkiet. Det resulterar i en form av fristat för kriminella, som kan verka utan att vi har möjligheter att åtgärda deras brottslighet.
Bobel Barqasho är det mest stötande exemplet på en grovt kriminell som lyckats utnyttja Turkiet som fristat under flera års tid.
Han anklagades för att ha kastat ut sin fru från en balkong i Södertälje men friades i hovrätten 2014 och flydde till Turkiet. Högsta domstolen tog upp målet och dömde Bobel Barqasho för mordförsök till 14 års fängelse.
Han hade då skaffat ett turkiskt medborgarskap och var därmed skyddad från att bli utlämnad till Sverige för att avtjäna straffet.
Sverige har sedan 2018 försökt få Turkiet att ta över verkställigheten av fängelsetraffet eftersom han inte kan bli utlämnad, men TV4 och Spotify Dok har i dokumentärprogram avslöjat turkiska myndigheters tveksamma agerande i ärendet.
Samtidigt har Barqasho varit efterlyst internationellt.
I början av året kom vändningen: Turkiet förklarade att man tog över verkställigheten av straffet.
Men allt tyder på att Bobel Barqasho fortsätter att lura svensk rättvisa.
Kriminalvården och det svenska utrikesdepartementet har krävt besked om att turkisk polis gripit honom och om han börjat avtjäna straffet. Trots flera påminnelser har det inte kommit något svar från Turkiet och därmed befaras han fortfarande vara en fri man.
Det innebär att mardrömmen fortsätter för kvinnan som skadades svårt när hon kastades över balkongräcket på sjätte våningen.
Tre andra som sökt skydd i Turkiet är männen som misstänks för mordet på tolvåriga Adriana i Norsborg i slutet av förra sommaren.
Serkan Demirkiran, Ferdi Kücükgöl och Furkan Kücükgöl var inte turkiska medborgare när de blev efterlysta för mord men meddelade Expressens Kim Malmgren i juli att de numera är turkiska medborgare och befinner sig i Turkiet.
Därmed har de på samma sätt som Bobel Barqasho lyckats lura svensk rättvisa.
Tidigare har de förklarat att de vill komma hem för att bevisa att de är oskyldiga men nu verkar de ha ändrat sig och har satts upp på listan över Europols mest jagade brottslingar.
Ett tredje exempel är en Bandidosman som ska ställas inför rätta för en gigantisk vapengömma med sex automatkarbiner, sex kulsprutevapen, tio kul- och hagelgevär samt 13 revolvrar och pistoler.
Han lämnade också Sverige efter att ha friats i en första rättegång. Nu är han efterlyst på nytt inför en andra rättegång – och polisen misstänker att han sökt skydd i Turkiet.
De tre fallen – det finns fler – visar på behovet av ett utlämningsavtal med Turkiet och ställer frågor om hur lätt efterlysta kan bli medborgare i landet när de behöver skydd.
Utlämningsavtal finns exempelvis inom EU och Sverige har särskilda avtal med en rad andra länder. Men eftersom det saknas med Turkiet lämnas inte brottsmisstänkta turkiska medborgare ut till Sverige och vice versa.