Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Dödspatrullen tagna på sängen – ilskan i rätten

Expressens kriminalkrönikör om domen mot Dödspatrullen i Danmark.
Foto: Polisen

KÖPENHAMN. I Danmark kan inte gängens unga mördare räkna med svenska ungdomsrabatter eller mjukare häktningsregler.

Gängkriminella straffas stenhårt och tystnadskulturen som de praktiserar i svenska domstolar skjuts i sank av tuffare rättegångsregler.

I förhören med Dödspatrullen ilsknade ledaren till när åklagaren överraskade honom med tidigare hemlig DNA-bevisning som visade att han suttit i mördarnas flyktbil. 

Svenska politiker som vill ”stoppa skjutandet” borde noga följa den pågående rättegången i Danmark mot Dödspatrullen efter dubbelmordet förra sommaren.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Förutom misstagen under flykten från mordplatsen där branden i flyktbilen slocknade och DNA-spår lämnades kvar till polisen var det ett stort misstag att flytta Rinkebykonflikten till just Danmark.

Det får de misstänkta – som alla nekar till brott efter dubbelmordet i Herlev – nu bittert erfara när rättegången går in på sin andra dag och de korsförhörs av åklagaren.

Den utpekade ledaren blir riktigt irriterad när åklagaren mitt under förhöret presenterar DNA-bevis som visar att han suttit i flyktbilen.

I den danska rättegången kan åklagaren hemlighålla bevis som presenteras först om den misstänkta verkar ljuga i förhör. 

– Varför säger ni det nu, utbrister ledaren när han konfronteras med åklagarens hemliga trumfkort.

Ledaren är van vid Sverige där han kan polisens utredning före rättegången och därmed ges en chans att anpassa sin berättelse.

På punkt efter punkt framstår svensk behandling av kriminella gäng som en bullerbytillvaro trots att politiker efter några spektakulära dödsskjutningar har plockat fram plakat med hårda ord och tomma löften.

Det danska rättsväsendet daltar inte med ungdomar och gängkriminella.

I Sverige har de kriminella gängen lärt sig att använda ungdomar för att begå grova brott men när två ungdomar, som var 17 år vid dubbelmordet i Herlev, nu ställs inför rätta riskerar de att dömas till 20 års fängelse.

I Sverige dömdes Abdirizak Osman, som kopplas till Dödspatrullen, till tre års ungdomsvård när han sköt ihjäl en man från det rivaliserande gänget Shottaz på en pizzeria i Rinkeby. Ett straff som han nu rymt ifrån.

En särskild dansk gänglagstiftning används av åklagaren i rättegången mot de fem misstänkta dubbelmördarna från Rinkebygänget. Lagen ger möjlighet att dubbla straffen för brott som utförs av gängkriminella.

Det talar för att det faktiskt kan bli 20 års fängelse om det blir fällande dom för de två yngsta av de mordåtalade.

För de tre andra är det ingen tvekan om att det blir livstids fängelse om de döms. Redan det faktum att det handlar om ett dubbelmord talar för livstid. Danmark har också en strängare syn på straff för dödsskjutningar på ”öppen gata”.

Och på detta ska läggas gänglagens möjlighet till straffskärpning. I Sverige vacklar politikerna fortfarande kring om gängkriminella ska straffas hårdare.

Ledaren för dödspatrullen (längst till vänster och höger) på bilder som polisen hittat på senare år.
Foto: Polisen

Ledaren för Dödspatrullen avfärdar i förhöret att det finns ett gäng med det namnet och hans känns bara vid att han ingått i ett kompisgäng som kallades 3MST, som enligt svensk polis och den danska åklagaren är ett annat namn på grupperingen.

I förhöret säger han att det står för ”de tre musketörerna” och var ett namn på en anfallskedja i fotbollen. Han spelade i tolvårsåldern ihop med ihop med en man som senare mördades och en tredje person som också kopplas Dödspatrullen men nu avtjänar ett långt straff för grovt narkotikabrott.

Polis och åklagare tror inte på den förklaringen och åtskilliga bilder på det som också kallats ”de fyras gäng” motsäger förklaringen i rätten. Det finns också en film där ledaren förnedrar en fiende i Rinkebykonflikten 2018 och kallar honom ”3MST bitch”.

– Det finns inget gäng, hävdar den mordåtalade ledaren flera gånger och det märks att han är väl medveten om dansk gänglagstiftning.

Två unga män från Shottaz, som Dödspatrullen har en konflikt med, mördades i Köpenhamn förra sommaren. Mordet fångades på film.
Foto: Polisen

I Sverige hade en av de misstänkta mördarna kunnat räkna med en rejäl ungdomsrabatt eftersom han inte fyllt 21 år. Han hade inte kunnat dömas till livstids fängelse i Sverige och eftersom han var 19 år vid brottet hade straffet blivit rejält sänkt.

Den straffrabatten kan han glömma i Danmark – här kan vuxna från 18 års ålder dömas till livstids fängelse och de får ingen straffrabatt.

I Danmark har det inte heller varit något problem att hålla de fem misstänkta – även de som var 17 år vid dubbelmordet – häktade i ett drygt år efter dubbelmordet i juni. Mordutredningen har varit komplicerad och tagit tid.

I Sverige finns ett nytt lagförslag som innebär att unga som är under 18 år när de häktas bara får hållas inlåsta i maximalt tre månader. Därefter ska den unga släppas enligt det nya lagförslaget.

Danmark har också tröttnat på gängens tystnadskultur och ger åklagaren möjlighet att använda det som den misstänkta sagt vid en första häktningsförhandling som tung bevisning.

I rättegången efter dubbelmordet i Herlev, som åklagaren påstår är en del av en gängkonflikt, vill en av de misstänkta mördarna inte kommentera en bild där han poserar med flera andra från Dödspatrullen. Åklagaren tröttnar då på hans ovilja att ”prata om andra” och lägger fram bevis från häktningsförhandlingen där han bekräftar att det är andra gängkriminella på bilden.

I Sverige har det som sagts före en rättegång svagt bevisvärde eftersom omedelbarhetsprincipen i rättegångsbalken säger att domen ska grundas på det som sägs i rättegången.

Det gynnar gängkriminella som lärt sig att det kan löna sig att lägga fram en berättelse i rättegången som ofta är tillrättalagd efter den offentliga polisutredningen.

Dödspatrullen kommer att straffas hårt för att ha valt Danmark som brottsplats i Rinkebykonflikten om det blir fällande domar – och mycket talar för det med tanke på den tunga bevisningen.

Men rättegången är viktigare än så. Den borde följas noga av politiker som pratar om hårdare tag mot gängkriminella för nästa gång skjuts det nog i Sverige i stället för Danmark.

Bakgrunden till den strängare lagstiftningen kom efter några år med många skjutningar i Köpenhamn då danska politiker snabbt tog fram åtgärder. Nu är antalet skjutningar minskat rejält och ligger på en lägre nivå än i Sverige.

FLER KRÖNIKOR OM RINKEBYKONFLIKTEN OCH GÄNGKRIMINELLA

Det här är "Dödspatrullen": Medlemmarna • Skjutningarna • Konflikten med ”Shottaz”.