Fredrik Sjöshult

Åtta rättsliga dilemman kring utvisningsdömda afghaner

Amerikanska trupper väntas lämna Kabul under tisdagen
Foto: Polisen
Foto: LÄSARBILD

Utvisningsdömda som nu kan återvända till Sverige utan att varken straffas eller skickas tillbaka.

En rättspraxis som inte längre tillåter förvar under längre tid.

Utvisning av en ökänd kriminell som då fruktade att dödas av talibaner.

Och domstolar som nu ska fortsätta döma till utvisning även om det är omöjligt.

Här är åtta dilemman inom rättsväsendet efter det förändrade säkerhetsläget i Afghanistan.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I onsdags landade två afghanska medborgare som tidigare dömts till fängelse och utvisning – och fått lämna Sverige – på Arlanda. Det är oklart om de kom med ett svenskt evakueringsplan eller tagit sig till hit på annat sätt.

Det förändrade säkerhetsläget i Afghanistan sätter nu fokus på en rad rättsliga dilemman i Sverige.

Dilemma 1: Kontrolleras först vid den svenska gränsen

Polisen konstaterar att det är utrikesdepartementet som ska svara på frågor om hur de två männen kunde ta sig ombord på ett plan från Afghanistan. Där sker ingen kontroll av svensk polis.

Det var först i Sverige som männen kontrollerades och fastnade i gränskontrollen på Arlanda.

Dilemma 2: Lågt straff

Det handlade om två personer som var dömda för allvarliga brott – grovt narkotikabrott, rån med mera – och därför hade utvisats från Sverige med ett återreseförbud. Utvisningarna verkställdes nyligen.

Den som bryter mot återreseförbudet riskerar ett års fängelse. Straffpraxis gör dock att tingsrätterna regelmässigt nöjer sig med ett döma ut ett straff i den lägre delen av straffskalan och stannar vid en månads fängelse.

Dilemma 3: Får stanna om läget i hemlandet förändrats

Sverige utvisar inte personer som riskerar tortyr, förföljelse eller att bli dödade.

Det innebär att även om en person tidigare har dömts till utvisning, och även döms för brott mot återreseförbudet, kan få stanna i Sverige om säkerhetsläget i hemlandet förändrats.

För de två männen som kom till Arlanda innebär det att den gamla utvisningsdomen inte kan verkställas även om de döms för brott på nytt eftersom Sverige nu stoppat utvisningar till Afghanistan.

Dilemma 4: Utvisningsdömda kan ha rätt att återvända

Rättsläget är dock oklart och därför drog åklagaren Sofia Carelli Mäntylä tillbaka en häktningsbegäran av männen.

Det som komplicerar saken är att utvisningsdömda kan återvända och söka asyl på nytt i Sverige om läget i hemlandet förändrats. Då är det inte brottsligt enligt utlänningslagen. Det har Dagens Nyheter rapporterat om och åklagaren bekräftar den slutsatsen.

I väntan på att Migrationsverket ger svar på om de två utvisningsdömda är i behov av skydd kan de inte sitta häktade eftersom beskedet väntas dröja.

De två männen har i stället tagits i förvar.

Dilemma 5: Förvar med begränsningar

Ett förvarsbeslut måste omprövas varannan månad. Det finns egentligen inte någon gräns för hur länge en person som utvisats på grund av brott kan sitta i förvar men rättspraxis sätter stopp för en förlängning om det är oklart när utvisningen kan verkställas.

Fallet som blivit rättspraxis handlade om en återfallsförbrytare som dömts för grova brott och suttit länge i förvar.

Eftersom det inte gick att säga om och när utvisningen skulle verkställas fick han släppas efter en dom i Migrationsöverdomstolen som blev vägledande. 

Dilemma 6: Verkställighetsstoppet

Sverige har under de senaste sex åren utvisat 128 afghanska medborgare som dömts till utvisning på grund av brott. Det har gjorts på grund av att det, enligt Migrationsverket, inte funnits något generellt verkställighetshinder.

Under 2021 har polisen haft problem eftersom Afghanistan krävt ett negativt covid-test för att ta emot en person – och svensk polis har inte haft möjlighet att tvinga de som ska utvisas att göra ett test.

Polisen har ändå kunnat verkställa utvisning av 36 personer till Afghanistan under 2021 och tolv av dem – en tredjedel – var dömda för brott till utvisning efter avtjänat straff. De andra hade fått avslag på sina asylansökningar och utvisades därför.

Polismannen Ted Eriksson knivskars på Medborgarplatsen sommaren 2017.
Foto: Läsarbild
Knivmannen grips.
Foto: LÄSARBILD
Polismannen Ted Eriksson tas omhand.
Foto: LÄSARBILD

En av de sista som kom att utvisas var våldsmannen som knivhögg polisen Ted Eriksson på Medborgarplatsen i Stockholm i augusti 2017.

Han har flera gånger vädjat till domstol om att utvisningsdomen skulle undanröjas eftersom han var orolig för att ”talibanerna ska döda honom”.

Migrationsverket och senare förvaltningsrätten i Stockholm har avfärdat det och i den sista domen före utvisningen konstaterades att ”den allmänna situationen i Afghanistan är inte sådan att den i sig utgör hinder mot verkställighet”.

När han blev frigiven från fängelset i våras togs han direkt i förvar eftersom det bedömdes finnas risk för fortsatt brottslighet och att han inte frivilligt skulle gå med på utvisningen. I mitten av maj verkställde gränspolisen utvisningen av mannen.

Därefter förändrades säkerhetsläget i Afghanistan snabbt i takt med att talibanerna närmade sig Kabul.

Migrationsverket beslutade om ett verkställighetsstopp i mitten av juli och det motiverades med ett försämrat säkerhetsläge på grund av talibanernas offensiv.

Dilemma 7: 4 680 utvisningar stoppas

Verkställighetsstoppet innebär att utvisningarna av 4 680 afghaner från Sverige stoppas, enligt färska siffror från polisens nationella operativa avdelning. 62 av de som nu blir kvar tills vidare har dömts till utvisning på grund av brott.

Utöver de 62 brottsdömda som polisen var redo att verkställa utvisningar av finns fler som just nu avtjänar fängelsestraff och därmed kommer att bli aktuella för beslut om verkställighet först senare.

Verkställighetsstoppet innebär också att det är svårt att hålla utvisningsdömda i förvar med tanke på rättspraxis som kräver att det ska så att säga när och om en utvisning kan verkställas.

Dilemma 8: Fortsatta utvisningsdomar trots verkställighetshinder

Tamim Sultani som dömts för sju mordförsök under knivattacken i Vetlanda gick med på att utvisas till Afghanistan när han dömdes i tingsrätten i somras. Det var före talibanernas maktövertagande.

Tamim Sultani gick till attack på resecentrum i Vetlanda.
Foto: Polisen
Tamim Sultani gick till attack på resecentrum i Vetlanda.
Foto: Polisen
Foto: Polisen

Sultani har överklagat livstidsdomen och kräver ett kortare straff i rättegången i Göta hovrätt. Men när hans överklagan lämnades in hade talibanerna ännu inte nått Kabul och han överklagade inte tingsrättens beslut om utvisning – och beslutet kommer därmed att stå fast.

Svensk rättspraxis gör det ändå möjligt att i fortsättningen döma afghanska medborgare till utvisning. Högsta domstolen har i ett avgörande för två år sedan slagit fast att huvudregeln ska vara att domstolar ska döma till utvisning om det är motiverat även om det finns ett generellt verkställighetshinder till den dömdas hemland.

Enligt HD är det nämligen omöjligt för en domstol att avgöra om hindret fortfarande är aktuellt när utvisningen ska verkställas. 

I klartext: Domstolar ska inte kalkylera med hur länge talibaner har makten i Afghanistan när frågan om utvisning för en afghansk medborgare väcks.