Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

38 orosanmälningar om IS-barn – men ingen klar rättspraxis

Sverige har en rättspraxis för barn som far illa i ”knarkarkvartar” eller ”sexklubbar”, som har fastnat i missbruk eller kriminalitet.

Men det finns inget klart svar på hur de orosanmälningar om barn till IS-terrorister som nu återvänt hanteras?

Det är tveksamt om det går att tvångsomhänderta barnen.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I Sverige är kraven högt ställda för att ett barn ska tvångsomhändertas enligt lagen om vård av unga, LVU. Enligt flera LVU-domar tar rättspraxis sikte på missbruk och brott samt unga som ”vistas - annat än tillfälligt - i en s.k. knarkarkvart eller någon annan missbruksmiljö eller att den unge prostituerar sig eller uppträder på en sexklubb. Det bör dock framhållas att beteendet även skall innebära en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling.”

Radikaliserade barn finns det ingen praxis för. Det gör det tveksamt om det nu går att tvångsomhänderta barn till IS-terrorister som återvänt hem till Sverige.

I ett fåtal fall under senare år har socialtjänster i olika kommuner krävt att unga med IS-koppling ska tvångsomhändertas men fått nej i förvaltningsrätten som alltid ska pröva LVU-fall.

• Socialtjänsten i Göteborg ville tvångsomhänderta en flicka som radikaliserats och enligt föräldrarnas första version skulle åka utomlands för att gifta sig med en IS-terrorist. Föräldrarna backade senare och flickan nekade till IS-samröre. Socialen ville ändå att hon skulle tvångsomhändertas eftersom den ursprungliga versionen ansågs vara trovärdig men förvaltningsrätten gick inte med på det.

• I norra Stockholms län ville socialtjänsten tvångsomhänderta en pojke haft avrättningsfilmer och propaganda från IS i mobilen. Han hade också hotat fyra kvinnliga släktingar att skära halsen av dem om de lämnade islam. Han hade också skolkamrater som rekryterats till IS. Pojken förnekade att han var radikaliserad och förvaltningsrätten avslog socialens begäran om tvångsomhändertagande.

I de här domarna, och andra, är det tydligt att LVU och socialtjänstens insatser för att hantera radikaliserade barn är oprövad mark.

2 500 barn från 30 olika länder finns nu i läger i Syrien efter att deras föräldrar flytt från IS.
Foto: ANDREA ROSA / AP TT NYHETSBYRÅN

Efter terrorsekten IS fall har 38 orosanmälningar kommit in till socialtjänsten i Stockholms stad efter jul och anmälningarna utreds just nu. Orosanmälningar kan komma från barnens skola eller anhöriga. Säpo gör också regelmässigt orosanmälningar om barn till IS-återvändare.

– Min uppfattning är att barn behöver skyddas från föräldrar som gör sig skyldiga till terrorhandlingar. LVU är en generell lag för att kunna skydda barn med tvångsomhändertagande och borde absolut kunna tillämpas i de här fallen, säger Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson (L).

Abdi-Nur Isse var tidigare Stockholms samordnade mot våldsbejakande extremism men är nu chef för socialtjänsten i stadsdelen Spånga-Tensta där det funnits problem med personer som åkt till IS-områden. Hittills finns det inga fall av LVU i området för barn till IS-terrorister som återvänt och han påpekar att socialtjänsten kan hantera problem på flera sätt.

– Andra insatser som kan bli aktuella är exempelvis familjestöd, kontaktperson eller andra insatser som görs i dialog med vårdnadshavare.

Rättsläget är oklart och det är inte säkert att ett barn till en IS-återvändare skulle tvångsomhändertas. Ingen av de experter jag pratat med har något fall att hänvisa till.

– Jag är inte främmande för att skärpa lagen om det behövs, säger Stockholm socialborgarråd Jan Jönsson.

Kvinnor och barn på flykt från IS sista fäste Baghuz.
Foto: FELIPE DANA/AP

I Malmö har inga orosanmälningar om IS-barn gjorts under senare tid, meddelar kommunalrådet Sedat Arifs politiska stab. Han är ansvarig för socialtjänsten i kommunen där det inte ska finnas några problem med barn till IS-terrorister.

I Göteborg gjordes den senaste sammanställningen av problematiken i oktober förra året. Då hade stadsdelarna kännedom om tio vuxna och åtta barn som återvänt från IS-områden.

– Vi har i dag inga aktuella siffror på orosanmälningar till socialkontoren om IS-återvändare, säger Nina Miskovsky (M) som är ansvarigt kommunalråd i Göteborg.

Svaren från Göteborg och Malmö som genom åren haft dokumenterade problem med radikalisering väcker en del frågor hos mig om den svenska beredskapen när terrorsekten IS ser ut att falla samman.

Liberalernas rättspolitiska talesperson Johan Pehrson kräver nu att regeringen agerar.

– Sverige måste omedelbart sätta upp ett nationellt team för att hantera redan återvända barn och de som kan komma att komma. Barnen måste rimligen prövas för att omhändertas enligt socialtjänstlagen, säger han.

Socialminister Lena Hallengren säger:

– Socialtjänstens ansvar är klart och lagstiftningen tydlig. Kommunerna har ett ansvar att se till att barn skyddas när föräldrarnas omsorg brister.

Finns det någon nationell handlingsplan?

– Kommunerna har handlingsplaner och lägesbilder. Regeringen har tagit fram stöd för kommunerna i detta arbete.