Elisabet Höglund: 2008 - året då klimatfrågan fick nytt liv

Publicerad
Uppdaterad
Mot alla odds blev det en vit jul för mig, eftersom min man och jag bestämde oss för att fira julen i Bergslagen.
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag har till och med åkt flera mil på skidor under den här helgen, visserligen mest på konstsnö, men ändå.
Det var längesen jag kunde åka skidor så här års, eftersom jularna nästan alltid är gröna.I år blev det annorlunda. Det fick mig automatiskt att börja tänka på klimatfrågan. Men det berodde inte bara på skidåkningen, inte heller på att det nu är bevisat, att 2008 blev det hittills kallaste (!) året under hela 2000-talet.
Snarare berodde det på att 2008 blev det år då hela klimatdebatten tog en helt ny riktning.

Under hösten blev det för första gången "tillåtet" att öppet debattera klimatfrågan i Sverige. Tidigare var frågan "död", eftersom vetenskapsmän, politiker och journalister världen över hade bestämt, att det bara fick finnas en åsikt om klimatförändringarna, nämligen den som förfäktats av FN:s klimatpanel (IPCC) och Nobelpristagaren Al Gore.
Enligt dessa driver den globala uppvärmningen jorden och dess innebyggare mot en obönhörlig katastrof, om inte utsläppen av koldioxid stoppas. Några andra faktorer bakom uppvärmningen än koldioxiden, till exempel solens aktivitet, solfläckarna, solcyklerna och förhållandena mellan solens och jordens magnetfält beaktas inte. Inte heller vindarnas och havsströmmarnas inverkan på vattentemperaturen och därmed på issmältningen i Arktis.
Under hösten har det också blivit uppenbart, att det inte alls råder någon vetenskaplig enighet (konsensus) om klimatförändringarna.
Detta mantra har år efter år basunerats ut som en oomstridd sanning, men i november trädde 650 inter-nationella forskare fram och bekände i en rapport inför den amerikan-ska senaten, att de börjat tvivla på teorin om den globala uppvärmningen. Flera av forskarna har själva varit verksamma vid FN:s klimat-panel men hoppat av, sen de blivit allmer kritiska till FN:s arbete.

Här i Sverige kommer Kungliga vetenskapsakademien om några veckor att anordna ett unikt klimatseminarium i Stockholm. Då kommer det att bli uppenbart, att inte heller svenska forskare är eniga i klimatfrågan. Oenigheten har funnits länge men förtigits effektivt.
Tidningar som Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet har under hösten börjat publicera artiklar av klimatkritiska forskare och debattörer, något som inte skett tidigare. Jag vill inte överdriva min egen betydelse i sammanhanget, men det faktum, att jag tillåtits skriva flera klimatkritiska krönikor här i Expressen, tror jag har haft en viss inverkan.
Svenska medier, som ju alltid sagt sig stå för yttrande-frihet, kan ju inte hur länge som helst förtiga avvikande åsikter i en för framtiden så väsentlig fråga som klimatfrågan. Fortfarande släpper dock inte Dagens Nyheter in några klimatkritiska artiklar.
Höstens globala finanskris har ordentligt "kylt av" klimatdebatten, om uttrycket tillåts. De finansiella och ekonomiska hoten har upplevts som betydligt mer överhängande och verkliga än ett framtida klimathot, som känts både vagt, avlägset och framförallt obevisat.

Förutsägelserna om omstörtande klimatförändringar är nämligen fortfarande bara hypoteser, byggda på matematiska datormodeller, som alla utgår ifrån att vissa givna förutsättningar måste uppfyllas. Många har upptäckt detta och krävt stopp och belägg.
Metoden att bygga politik för en framtida värld på obevisade hypoteser och scenarion ifrågasätts alltmer, i synnerhet som den globala uppvärmningen avstannade redan för tio år sen. Samtidigt har polarisarna återigen börjat växa till mera normala nivåer, medan hoten om förödande stormar och orkaner inte infriats.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag