Diamant Salihu
Den som ringde var Sven Hovmöller på Hem - föreningen för hemlösa EU-migranter. Sven är kemiprofessor och en av eldsjälarna som hjälper hundratals rumänska romer att få en värdigare tillvaro när de tigger, samlar burkar och letar jobb i Stockholm.
Sven är vänlig, men mycket bestämd.
Budskapet till rumänerna har varit stenklart.
Barn får inte tigga. Det är oacceptabelt!
Men Sven befarar att det snart kommer att finnas hundratals barn i Sverige. Och det finns inget han kan göra.
Hittills har Sven och andra i Hem fått kännedom från sina kontakter om ett fåtal barn som rest till Stockholm och Uppsala med sina föräldrar. De väntar ofta i husvagnarna eller tälten medan föräldrarna tigger. Nyligen återvände en 17-årig flicka tillbaka till Rumänien för att hon var höggravid.
Det är svårt att upptäcka barnen. Föräldrarna uppger en vuxen ålder av rädsla för ett omhändertagande av svenska myndigheter.
I fallet med den 15-åriga flickan var det desperationen över kidnappningen som tvingade föräldrarna att avslöja åldern.
Och bristen på intresse från svensk polis som fick Sven att kontakta mig.
Flickan kidnappades i Jakobsberg där hon hade tiggt.
"Jag är på en båt", sa hon oroligt på telefon.
"Jag ska bara ha lite kul med henne", sa den mer än dubbelt äldre kidnapparen innan mobilen stängdes av.
Föreställ er skräcken hos en mor och far som ett år tidigare förlorat sin äldre dotter. Hon hade likt många rumänska flickor lurats till Italien med löfte om jobb, som visade sig vara prostitution. När hon försökte fly ur en rullande bil blev hon ihjälkörd. Att få hem kroppen kostade omkring 60 000 kronor. Pengarna lånades ihop, med skyhög ränta. Så nu är föräldrarna i Stockholm för att tigga ihop skulden. Och 15-åringen är med för att inte riskera att bli sexslav i Rumänien. Lyckligtvis kunde Hems rumänska tolk göra klart för kidnapparen om de juridiska konsekvenserna som väntade. I går, efter två dygn, lämnades flickan till föräldrarna - oskadd, påstår 15-åringen själv.
"Vi får bara veta om de minderåriga om något allvarligt händer", säger tolken.
Sven Hovmöller uppskattar att det redan finns ett tjugotal rumänska barn här.
"Om ett år kan de vara 300", säger han.
Uppfattningen är att ett liv i svensk kyla är säkrare än Rumäniens fattigdom, med potentiella hallickar som likt blodtörstiga pirayor letar nya offer.
Snart förändras vår gatbild ytterligare.
Förbered er mentalt, Sverige.
På barn som tigger, bebisar som vilar i famnen på sin tiggande mamma.
Sån är verkligheten i övriga Europa.
Så länge Rumänien diskriminerar sin romska befolkning har våra fattiga EU-grannar inget val.
Vi måste vara redo att ta hand om Rumäniens barn. De kan få ett värdigare liv i ett land där de förhoppningsvis slipper kallas "zigenarspya" av sin lärare eller kommunpolitiker.
Ja, sån är verkligheten för Europas fattigaste och mest diskriminerade.
Vill ni göra skillnad? Hjälp barnen att uppleva medmänsklighet när de kommer hit. Hjälp dem att få undervisning. Visa att de får ha samma storslagna drömmar som svenska barn.
Under tiden kan vi, som Sven säger, "fortsätta skrika åt Rumänien att ta itu med sin socialpolitik". Vi tycks inte ha något annat val. Inte så länge Rumänien spyr på sitt eget folk.