Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Cissi Wallin

Tyvärr, Lasse och Tommy – det blir inte som ni vill

Expressens kolumnist Cissi Wallin under en manifestation på Sergels torg i Stockholm under metoo-hösten 2017.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Efter varje text jag skriver här, oavsett vad jag skriver om så triggar det människor att sätta sig ner och smattra ihop en hatdrypande personlig recension. Om mig. Till mig. Könsfördelningen? 90 procent män. Modus operandi: nattetid och i versaler.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Att man som offentlig person och tyckande sådan får tåla mer mothugg än en blygsam doldis är inga konstigheter. Men det vi ska prata om är den aggressiva fixeringen vid just kvinnliga journalister och skribenters personer och privatliv. För det är vi, vår yrkesgrupp som utsätts för absurda mängder hat och hot på nätet. Detta enligt en färsk forskningsrapport från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) där man med bland annat hjälp av artificiell intelligens kunnat kartlägga hur mycket skit och hat det skrivs om oss online. Svaret blev: jättemycket, mest av alla de publika yrkeskategorier man granskade. 

Och just denna, vecka då pressfrihetens dag infaller och när Expressen också lyft frågan i stort känns det extra passande att påminna Lasse, Peter, Tommy och alla deras bröder med uppkoppling om följande: jag kommer alltså inte sluta skriva mina texter, göra mitt jobb och göra det skapligt bara för att ni vecka efter vecka spammar min inkorg med negativa recensioner om mitt utseende, önskningar om att jag ”ska straffknullas av afghaner” eller andra aggressiva tillrop i hopp om att skrämma mig till tystnad. Främst för att jag skiter fullkomligt i vad ni tycker om mitt fejs, och betackar mig från att involveras i era märkliga sexuella böjelser.

Däremot tänker jag ofta på att flera av er borde ha döttrar. Och så tänker jag på hur ni ser på era döttrars rätt att kunna göra sitt jobb utan att bli hatade och hotade, vecka efter vecka, året om. Din dotter kanske också vill bli journalist eller skribent och är det då rimligt att hon ska behöva anlita en säkerhetsexpert för att skanna av mejlboxen, eller vänja sig vid att vakna upp till tio nya ”hora” nästa morgon när hon öppnar mobilen?

Jag är så pass gammal och principfast nu att jag cementerat mig i övertygelsen om att ingen jävel ska få kuva mig till att sluta göra det jag vill, och kan. Men vägen dit har varit allt annat än linjär och den unga småstadstjejen som betydligt lättare svajade i blåsten tog många smällar. Och höll verkligen på att tystna och just kuva sig, flera gånger om. Det är många kvinnor som har tystnat för att priset känts för högt. Priset manliga hatare och hotare på nätet skapat som en egen valuta kring.

Vi som medborgare i en demokrati måste vara principfasta och i de principerna vilar rätten att kunna jobba och försörja sig själv, även som kvinnlig journalist och skribent, utan att hat och hot är en ständig del av arbetsmiljön. Och för att hat och hot mot oss också är direkta hot mot demokratins grundvalar. Därför behöver fler stå upp för vikten av att möta även oss med motargument, före hatiska personpåhopp och regelrätta hotelser. Hur mycket du än avskyr det jag skriver här vecka efter vecka så bör du kunna hålla nivån att möta just de åsikterna med egna, någorlunda sakliga motargument.

Annars får du skrika i en påse och gräva ner den i skogen, alternativt logga ut och sätta dig på en stubbe och andas långsamt i ovan nämnda påse. 

För här ska det fortsätta jobbas, här ska det fria ordet upprätthållas, den fria pressen – och den fria kvinnan. Allt annat är otänkbart och jag måste tyvärr meddela Lasse, Peter, Tommy och deras bröder; det kommer inte bli som ni vill. Inte någonsin.


LÄS MER: Så hotas och hatas Expressens journalister 

LÄS MER: ”Jag blir förbannad över att vi ska hotas i vårt jobb”