Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Cecilia Hagen

Norén påstod att jag åsikts- sket som en kanadagås

Ulf Lundell är en flitig dagboksskrivare...
Foto: Rikard Collsiöö / SVT / SVT
...liksom Marianne Lindberg De Geer.
Foto: MICHAELA HASANOVIC EXPRESSEN
Första delen av Lars Noréns ”En dramatikers dagbok” kom 2008.
Foto: JAN COLLSIÖÖ / TT NYHETSBYRÅN

Har varit ute och promenerat med Ulf Lundell på sistone. Och hemma i läsfåtöljen har jag haft sällskap av en annan jämnårig, den inte fullt så kända konstnären Marianne Lindberg De Geer.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Alla skriver dagbok just nu. Även jag. Jag har gjort det i decennier, men det är böcker som är fullständigt ointressanta för andra än mig själv. Ett par korta rader varje dag, av typen ”Strålande väder. Gick in till stan. Pannbiff till middag.” Då är det skojigare med Marianne och Ulf, ja, man blir liksom kompis med dem.

”Vardagar 3” heter den bok jag lyssnar till när jag är ute och covidvandrar, Uffe har läst, eller snarare muttrat, högt för mig i 5 timmar, 40 minuter och 2 sekunder nu, 21 timmar, 24 minuter och 5 sekunder återstår. Jag är inte alldeles säker på att jag kommer att fullfölja detta umgänge. I synnerhet inte som boken utspelar sig 2019, före pandemin, och både del 4 och del 5 av hans anteckningar, de från 2020 som uppenbarligen blivit så omfattande att de lett till två tegelstensvolymer, kommer i vår. Jag kanske vilar mig ifrån honom och går direkt på del 5 sen. Om jag inte överger honom helt och hållet.

Utan att förringa någon av mina nya kamraters roande skrivande, vill jag hävda att de gör det ganska lätt för sig även om de understundom är smarta och modiga och sticker ut alla hakorna. Det är betydligt enklare att få ur sig en dagbok än en regelrätt roman. Och samtidigt lättare att smälta för oss mottagare. Skribenten behöver förstås ha ett rikt inre, men helst även yttre, liv. Många nejms att droppa. Marianne har hela Södermalms kändisvärld att dela med sig av medan Uffe mest delger oss sina omdömen om olika sorters fåglar, som tranor, svalor, vitkindade gäss. Och där åsikts-sket jag som en kanadagås igen.

Vi var ett antal utvalda som fick oss ena hurringar

Det var Lars Norén, salig i åminnelse, som påstod att jag gjorde just det, i en bandinspelad rasande monolog när hans ”Personkrets 3:1” hade genrep 1998. Vi var ett antal utvalda som fick oss ena hurringar, bland andra Ingmar Bergman och Kerstin Ekman och jag. Att jag alls fick den äran berodde på att jag slarvigt fnyst lite åt hans uppsättning av ”Vem är rädd för Virginia Woolf”. Han var givetvis en lättsårad konstnärssjäl, Norén.

I hans tryckta dagböcker har jag aldrig lyckats få plats. Den första delen av ”En dramatikers dagbok” är om 1680 onumrerade sidor och kom år 2008. Den läste jag. Inte bara på jakt efter vilka som kölhalades i texten, men det vore hyckleri att påstå att inte hans personliga vendettor sålde ett stort antal extra exemplar av verket. Plus att man fick ta detaljerad del av hans konsumtion av svindyra svarta japanska t-shirts.

Även MLDG är en shoppare av rang. Men det mesta verkar hon returnera. Att läsa det hon skriver i ”Tvära kast” är för mig mer underhållande än att ta del av de båda ovannämnda herrarnas funderingar. Det torde bero på viss igenkänning, en lite underskattad litterär kvalité. Hennes dagbok nummer två, från 2021, kommer i höst.

För att lyckas fascinera får en dagboksförfattare gärna framstå som skrämmande, som en person man ska akta sig för, annars får man på moppe. Samt vara tyckmycken. Det gäller såväl Marianne som Lars och Uffe.

Jag anar att förlagen översvämmas av coronadagböcker, insända av mina jämnåriga. Vi har inte mycket annat för oss än att plita på våra liv. Alternativt grotta ner oss i andras.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.