Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Catarina Lundbäck

Skadorna får mig att må illa – Madsen är oberörd

Allt kretsar runt Peter Madsen i Peter Madsens värld skriver Catarina Lundbäck.
Foto: HELEN RASMUSEN

Första rättegångsdagen mot Peter Madsen var både förvirrande och skrämmande. Att höra de fruktansvärda detaljerna om vad han misstänks ha utsatt Kim Wall för tog nästan luften ur mig. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag tror att åklagaren Jakob Buch-Jepsen kommer att lyckas få Peter Madsen fälld för mord, allt för mycket pekar mot honom, men det kommer att bli en lång resa. Trots en gedigen och väl utförd polisutredning saknas den kanske avgörande pusselbiten – hur Kim Wall dog. Själv hävdar Peter Madsen fortfarande bestämt att Kim Wall dog av en olyckshändelse i ubåten. 

Det är svårt att få plats i medhörningssalen i byretten i Köpenhamn. Salen är proppfull med journalister och luften tung. Tre stora skärmar visar rättegångssalen där Peter Madsen snart ska ta plats. När han till slut kommer är håret mörkare och huden blekare än på de bilderna jag sett tidigare. Medan åklagare går igenom anklagelserna mot honom tittar han rakt på honom, till synes oberörd. 

I juryn sitter två lekmannadomare och en juristdomare. Det är Peter Madsens eget val att ha det så, inte som vanligt med tre juristdomare och en jury med sex lekmän. Han ser sin chans, tror jag, färre personer att övertyga.


Nu är det alltså upp till åklagaren Jakob Buch-Jepsen att lyckas bygga en så pass stark indiciekedja att den är omöjlig för försvaret att slå hål på. Indiciemål är alltid svårare, klurigare att driva i mål, men det går. Vi har sett det förut. Flera gånger. Inte minst när Tova Mobergs pojkvän Billy Fagerström dömdes för mord. Då var utmaningarna liknande. En gärningsman som nekar till brott, en pusselbit som saknas. Men indiciekedjan var stark och Billy Fagerström dömdes för mord. Åklagaren kunde bevisa att Billy Fagerström befunnit sig på gården vid mordtillfället. I deras historia fanns både hot och misshandel. Trots idoga försök lyckades försvaret inte placera en alternativ gärningsman på gården. Bevis hittades på kroppen och kunde kopplas till Billy Fagerströms gård.

Åklagaren Jakob Buch-Jepsen bygger det här målet på samma sätt. Tre punkter. Peter Madsens karaktär, möjligheten i brottsplatsens otillgänglighet och bevisen som hittats på Kim Walls kropp, i verkstaden och ubåten. 

Kim Wall och Peter Madsen hade ingen historia, men Peter Madsen har. Bekanta har berättat hur han drömde om att utföra det “perfekta brottet” och i hans dator hittades filmer på kvinnor som torteras och mördas. Åklagaren hänvisar till det rättspsykiatriska utlåtandet där Peter Madsen beskrivs som pervers och sexuellt avvikande, narcissistisk och manipulerande med en grandios självbild. Åklagaren bygger bilden av en man som är både kapabel och har möjlighet att utföra brottet.

Ganska tidigt in i förhandlingarna visas en film från ubåten. Brottsplatsen. Det blir tyst i salen. Bilderna är klaustrofobiska, luckan ner i tornet trång och liten. Polismannen på filmen får pressa sig ner i ubåten. Där skedde alltså brottet. Där var Kim Wall fast med Peter Madsen. Enligt åklagarna finns det inga förmildrande omständigheter. Åklagaren går vidare till skisserna av Kim Walls torso. Skadorna får mig att må illa. Peter Madsen är oberörd. Bilder på spännband visas. Identiska snittytor på det spännband som hittats vid kroppen och det som finns i ubåten. Bild på sågen som hittades i vattnet, samma såg i Peter Madsens verkstad. Åklagaren jobbar sig metodiskt framåt. Steg för steg bygger han den indiciekedja som ska få Peter Madsen på fall. 

Det behövs inget erkännande. Peter Madsen kan fortsätta sina lögner. Hävda att det var en olyckshändelse, att det inte var meningen att Kim Wall skulle dö. Det enda som krävs är en hållbar indiciekedja skapad av åklagaren och polisens föredömliga utredning.

När det är Peter Madsens tur svarar han högt och tydligt. Pratar om sig själv i tredje person och hävdar att anledningen till att han förut inte berättade om olyckan som tog Kim Walls liv var för att skona familjen. Han berättar de tekniska detaljerna med inlevelse, om syrebrist och undertryck nere i ubåten, men när åklagaren börjar pressa honom ändrar han snabbt humör. Han blir uppenbart irriterad och slirar på svaren. Det blir nästan provocerande när han pratar om den stress han upplevde natten för mordet, hur han var trött, hade sovit dåligt och därför tog beslutet att sova en blund innan han tog itu med att stycka kroppen. Allt kretsar runt Peter Madsen i Peter Madsens värld.