Catarina Lundbäck
I brist på teknisk bevisning som kan fastslå hur Kim Wall dog är en morddom inte given. En kropp som styckats och legat i vattnet ger få svar. Jag har tillbringat veckan på rättegången i Köpenhamn. Vi hoppades alla på att förhöret med rättsläkaren skulle bringa klarhet i vad som hänt. Ställa bortom rimligt tvivel. Det ena eller det andra. Så blev det inte. Den sista pusselbiten uteblev.
I dag har fokus legat på två saker: Att visa att Peter Madsens har ett intresse som inspirerat honom till mord och att försöka bevisa att mordet var planerat.
En kvinna tar plats i vittnesbåset. Hon har långt mellanblont hår. När hon börjar berätta är hon uppenbart tagen. Ibland brister hennes röst. Hon sitter vänd från Peter Madsen. Verkar inte vilja se honom i ögonen. Han sitter rakryggad klädd i en svart kavaj, med svarta glasögon på näsan. Ett försök att se respektingivande ut? Till skillnad från de första dagarna verkar han betydligt mer självsäker.
LÄS MER: Madsens fantasier – om "galna kvinnor" och död
Hennes vittnesmål kändes inledningsvis mycket stärkande för åklagarsidan. Ett betydelsefullt karaktärsvittne. Hon berättar om att Peter Madsen gillade att prata om död och kvinnor. Han var fascinerad. Sa att han ville dö bland kattungar och nakna kvinnor. Hon berättade att hon blivit varnad för Peter Madsen, att hon var rädd för honom. På sista tiden hade hon slutat att vara i hans verkstad. Han brukade antasta henne och kunde inte ta ett nej. Å ena sidan, å andra sidan. Det finns två sidor av varje mynt. När försvaret sätter tänderna i henne blir bilden något annorlunda. Kvinnan ska själv ha skickat en bild av en kvinnas kön tillsammans med en köttyxa till Peter Madsen. Låtit honom bo hos henne. Å ena sidan, å andra sidan.
Det andra förhöret var med en av Peter Madsens praktikanter. Han var ung och uppenbart imponerad av raketforskaren. Åklagaren pressade honom hårt. Han var den sista på ubåten: Vad hade funnits där? Vad borde ha funnits där? Åklagarens plan var att peka på att vissa av föremålen tagits med speciellt för resan med Kim Wall. Föremål som inte hörde hemma på ubåten egentligen, spännband och en vattenslang. Stärka att det var ett planlagt mord, att spännbandet var till för att binda Kim Wall och vattenslangen för att spola ut blodet. Det föll platt. Praktikanten kunde inte minnas, hade sett föremålen men mindes inte var – eller när. Å ena sidan och andra sidan.
LÄS MER: Polisen glömde kvar bilder på Kim Wall i Madsens verkstad
Mycket talar för att Peter Madsen är en sexualsadist, intresserad av död och kvinnor, halshuggning och tortyr. Han har bevisligen styckat Kim Walls kropp. Men för en fällande morddom krävs mer. Jag hoppas att de många rättegångsdagar som är kvar ska kunna räta ut flera av frågetecknen om vad som egentligen hände. Inte bara å ena sidan, å andra sidan. Eller både och.