Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Catarina Lundbäck

De drabbade har en sak gemensamt

För att bekämpa gruppvåldtäkterna behövs mer kunskap, forskning och statistik.

Expressens granskning visar att åtminstone 32 gruppvåldtäktsfall nådde till friande eller fällande dom perioden 2016-2017, och det är de senaste siffror vi har att utgå från. Men de säger inget om hur många brott som anmälts.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Närmast till hands ligger Brottsförebyggande rådets rapport ”Våldtäkt mot personer 15 år och äldre”, som berör år 1995-2006. Enligt rapporten fyrdubblades antalet anmälda gruppvåldtäkter den perioden. Mellan år 2004 och 2006 fördubblades antalet anmälningar. När man läser de siffrorna måste vara medveten om den utvidgning av våldtäktsbegreppet som gjordes 2005, som jag snart återkommer till.

Gruppvåldtäktsfall är svåra att utreda. Ofta står ord mot ord. Den tekniska bevisningen kan tyda på att parterna haft sex, men det är svårare att bevisa huruvida det var frivilligt. Om männen dessutom pratat ihop sig och hunnit skapa samstämmiga uppgifter som till och med kan förklara de skador som offret har blir det ännu svårare.

Fittjadomen ligger färskt i minnet. En havererad polisutredning som gav ett bristfälligt underlag i rätten. Männen friades. Vad som egentligen hände vet bara männen och kvinnan som var på plats. Det vi kan konstatera är att denna typ av brott ställer höga krav på rättsväsende och polis.

För att ge utrymme för fler fällande domar i gruppvåldtäktsfall måste utredningarna tas på allvar. De måste gå snabbt och de måste prioriteras: De inblandade ska höras omedelbart och eventuell teknisk bevisning tas tillvara på. Kvinnan måste undersökas och höras omgående och få stöd av psykolog och målsägandebiträde. 

 

Jag har sett hur en kvinna som anmält att hon blivit våldtagen och misshandlad bemöttes med nonchalans av utredare och målsägandebiträde. Hon hade dålig tajming – blev våldtagen i semestertider. Det fanns ingen personal att tillgå och utredningen lades ned i brist på bevis. Men kvinnan drev på, vägrade att ge upp och fick ärendet upp på bordet igen. Det slutade med en fällande dom.

Det är exakt så det absolut inte får gå till.

Men det behövs mer än en lyckad polisutredning. Det behövs större utrymme för fällande domar i lagstiftningen. Kanske är den omdiskuterade samtyckeslagen som regeringen föreslagit ett steg närmare. Kvinnan måste ha sagt ja. Jag är medveten om att lagen är juridiskt snårig och har sågats av både lagrådet och flera jurister – det kommer blir lika svårt att bevisa ett ja som ett nej.

Och fler kommer kanske inte att dömas, men vi måste greppa de halmstrån vi har. Eller som statsminister Stefan Löfven uttryckte det i sitt jultal i Köping 2017: “Vi gör dels bedömningen att det här kommer att leda till fler fällande domar, men det är inte heller fel att vi skickar ett budskap till samhället om att sex ska vara frivilligt, annars är det olagligt.”

Precis så. Var säker på att kvinnan vill – annars är det olagligt.

Och hon ska vilja hela tiden. Inte bara i början.

Enskilda våldtäktsfall ligger många gånger bakom lagskärpningar. Efter det så kallade Tumbamålet 2004 där en 35-årig tvåbarnsmamma våldtogs av ett gäng killar efter att ha bett dem om skjuts friades männen.

Kvinnan ansågs inte vara nog hjälplös. 2005 utvidgades definitionen och gjorde det möjligt att döma för våldtäkt om personen på ett eller annat sätt kunde uppfattas vara i ett hjälplöst tillstånd, oavsett hur personen hamnat där. Det blev till exempel möjligt att döma för våldtäkt trots att kvinnan själv orsakat sin hjälplöshet genom berusning.

 

Ett av de mest uppmärksammade fall vi har i Sverige är Stureplansvåldtäkten 2007. Där var en av de försvårande omständigheterna för åklagaren det faktum att kvinnan var med på att ha sex med männen. Från början. Sen går det överstyr och övergår i grov våldtäkt. Det tar fem minuter att läsa upp hennes skador i rätten.

Trots att kvinnan gråter och skriker anser tingsrätten inte att männen förstått att hon menade nej. De frias. I hovrätten däremot döms de för grov våldtäkt till fyra års fängelse vardera tack vare att åklagaren presenterar larmsamtalet till SOS direkt efter händelsen.

2013 utvidgades begreppet ytterligare till att omfatta de fall där personen reagerar med passivitet under våldtäkten och kan anses vara i en ”särskilt utsatt situation”.

I Stureplansrättegången skedde våldtäkten hos en av gärningspersonerna. I Expressens granskning var brottsplatsen en av gärningsmännen hem i 11 av de 22 fällande domarna. Samma mönster syns i Brås siffror.

Det innebär att vittnen ofta saknas.

Ibland hör jag folk säga att en våldtagen kvinna eller flicka varit med på att ha sex, men känt skam och skuld efteråt. Ändrat sig och anmält. Det har säkert hänt någon gång. Men jag har träffat många drabbade kvinnor och de har en sak gemensamt: De har behövt kämpa för att orka gå igenom den process det är att anmäla en våldtäkt.

 

Läs fler krönikor av Catarina Lundbäck