Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Carl Bergqvist

Vilseledning är
inget att oroa sig för

Av många exempel på rysk vilseledning som finns att tillgå är de ryska "humanitära konvojerna" till Östra Ukraina ett av dem. Foto: Efrem Lukatsky / AP

När du läser den här krönikan så är det rubriken du kommer att komma ihåg och som till stor del kommer att fastna i ditt minne, även om krönikan i sig kommer att motsäga rubriken.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Tre exempel på hur påverkan kan uppnås genom media

Rubriksättning

• Hjärnan jämför hela tiden nya intryck med information som den tidigare tillgodogjort sig. Den fungerar också så att ju snabbare information kan hämtas fram, desto högre prioritet tilldelas den.

Det här kan utnyttjas för att påverka genom rubriksättning, eftersom många människor bara skummar genom rubriker i jakt på något som intresserar dem.

Hos dem som läser en artikel med missvisande rubrik kommer en undermedveten kamp att uppstå mellan den gamla och nya informationen.

Innehåll

Nyhetsläsare kan delas in i tre kategorier enligt mediaforskning. De som aktivt söker fler vinklar i form av andra artiklar, de som reflekterar över det de läser, samt de som bara accepterar information som bekräftar deras förväntningar.

Den sistnämnda gruppen är mest utsatt vid vilseledning. Ett sätt att förstärka trovärdigheten i innehållet är att hänvisa till auktoriteter, samt att göra det estetiskt tilltalande.

Sociala media

• Eftersom vi människor är flockdjur vill vi vara som de runt omkring oss. Våra vänner på sociala media blir på sådant sätt en form av accepterad flock.

Det gör att vi också tar mer intryck av information som våra vänner delar på till exempel Facebook, än om vi bara hade sett motsvarande information på en nyhetssida.

Sociala media är i dag också den huvudsakliga direktkanalen från den som vill påverka till oss som målgrupp.

Det ovanstående är bara en av flera mekanismer som man kan använda sig av för att uppnå vilseledning och påverkan. Vårt informationssamhälle med framför allt de sociala medierna, har närmast exponentiellt ökat möjligheterna för allt från företag, organisationer till statliga aktörer att påverka hur vi agerar.

Häromveckan var jag inbjuden till bokrelease för Stefan Olssons bok "Vilseledning", som handlar om rysk informationskrigföring. Vilseledning är en verksamhet som är lika gammal som kriget. Det är också en av metoderna för att uppnå det som benämns som reflexiv kontroll - att genomföra aktiviteter som leder motståndaren att frivilligt vidta åtgärder som i längden missgynnar denne.

Av de många exemplen rysk vilseledning som finns att tillgå, koncentrerar sig boken huvudsakligen på två. Det första är de små gröna männen på Krim och det andra är de ryska "humanitära konvojerna" till Östra Ukraina.

Dock är det inte bara militärt som vilseledning och reflexiv kontroll kan nyttjas, utan det är något som vi som privatpersoner idag är alltmer exponerade för. Annonser kan placeras med utseenden som riktiga nyhetsartiklar.

Rubriker som sätts för att öka reklamintäkter kallas för "klick-beten". Frågan är vad man ska kalla det när statliga tv-kanaler och "nyhetsbyråer" som ryska Sputnik använder sig av metoden.

 

Våra hjärnor fungerar så att de konstant väger ny information mot sådan vi redan tillgodogjort oss, vilket gör rubriksättning till ett kraftfullt verktyg. Genom att använda ett lämpligt format för att anpassa innehållet i en "nyhet" till sociala media kan man trigga ytterligare två psykologiska mekanismer för att du som mottagare ska påverkas. Det första är att vi som människor påverkas av vad våra vänner väljer. Deras val att dela något på sociala media ger oss en undermedveten kvalitetsstämpel av det en artikel eller länk förmedlar.

Vi människor är hellre en i kollektivet än ensamma. Det är en nedärvd överlevnadsinstinkt.

Den andra mekanismen är att när vi klickar på en länk så har vi gjort en aktiv handling och därmed mer benägna att acceptera det som möter oss. De enskilda mekanismerna är dock långt ifrån säkra att uppnå sitt syfte med att påverka oss, men tillsammans och över en längre tid är möjligheterna goda att uppnå påverkan.

 

Krig vinns inte på slagfältet utan genom att en aktör bryter den andra aktörens vilja att uppnå sin mål, defensiva eller offensiva. I det är vilseledning en framgångsfaktor och informationskrigföring ett effektivt redskap. Förr handlade det om att först och främst påverka media och beslutsfattare eftersom befolkningen var svårare att nå ut till. I dag sitter vi alla, beslutsfattare som privatpersoner, med direktkanaler rakt in till oss genom internet och sociala media.

Det gör att det nu är vi själva som måste kunna försvara oss mot desinformation, vilseledning och annan informationskrigsföring oavsett om den är kommersiell, statlig eller från till exempel terrorgrupper som IS.

Nu har du läst hela krönikan och sett att innehållet ger en helt annan bild än rubriken. Ändå kommer du som läser omedvetet att fortsätta brottas med att rättfärdiga det du först läste. Så fungerar vårt undermedvetna. För dem som bara läser rubriker eller ingressen som rullar förbi på sociala media, finns det än mindre hopp.