Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Carl Bergqvist

Sverige står inför en rad osäkerheter efter brexit

Foto: Andrew Parsons / I-IMAGES / POLARIS

Trots månader av diskussion verkar resultatet av den brittiska omröstningen om att lämna EU ha tagit världen med viss förvåning. Storbritannien, Europa, Sverige och världen står nu inför en rad osäkerheter vad avser följderna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sommarens säkerhetspolitik

Almedalen

Näst efter Sälen är Almedalen den största diskussionsplatsen för säkerhetspolitik. I år ska till exempel Flygvapnet berätta ”vad stridspiloten möter över Östersjön” och den nya personalförsörjningsutredningen ska diskuteras. En lågoddsare är att tillresta Almedalendeltagare även i år kommer att missförstå starterna med incidentroten från Visbybasen och surt fråga försvarsmakten vad ”jippot” kostar skattebetalarna.

Warszawatoppmötet

I Warszawa samlas Natos regeringschefer för det andra toppmötet efter Rysslands annektering av Krim. Vid det förra var fokus på hur de baltiska staterna, Polen och Rumänien skulle kunna förstärkas med snabbinsatsförband. I år är en av punkterna permanent basering av mindre förband (bataljon) i några av dessa länder, samt förnyande av löftet att avsätta 2 procent av bnp till försvar.

EU

EU har precis presenterat sin första säkerhetsstrategi sedan 2003. Då hette det att Europa aldrig varit så rikt och framgångsrikt och att en period av fred och stabilitet nu inletts. I den nya heter det att Europa lever i en tid av existentiell kris och att unionen nu är hotad. Ett tecken på det nya läget är förnyandet av sanktionerna mot Ryssland. Fortsatta diskussioner om brexit och dess följder är att vänta under sommaren.

När man lyssnar till debatten i Storbritannien, vilket jag gjort det senaste halvåret, så har det i regel rört sig om ekonomi och hur ökat självbestämmande i form av minskat inflytande från EU, samt reducerad invandring skulle gynna ekonomin. Få till ingen har diskuterat de säkerhetspolitiska konsekvenserna som är direkt följder av ett utträde och vilka effekterna kan bli på sikt.

Närmast på den säkerhetspolitiska agendan står förnyelsen av EU:s sanktioner mot Ryssland, samt Natos toppmöte i Warszawa. När Storbritannien lämnar EU försvinner EU:s mest Rysslandskritiska röst. Det är utan tvekan något som man gnuggar händerna åt i Moskva, och något som kommer att intensifiera charmoffensiven mot de sydeuropeiska medlemsländerna.

Detta kommer att få följder för situationen även i Sveriges närområde. Nato är Europas militära samarbete, men i den allomfattande säkerhetspolitiken är det EU som hanterar de politiska, diplomatiska och ekonomiska verktygen. När sedan Nato, samt partnerländerna Sverige och Finland bänkar sig i veckan för att diskutera säkerhetsutvecklingen i Europa med tonvikt på Östersjöområdet, blir det svårt för Storbritannien att ta den ledande roll man tidigare avsett.

Landet saknar nu både en fungerande regering och opposition sedan premiärministern deklarerat sin avgång och Labourledaren Jeremy Corbyns position alltmer ifrågasätts.

 

För USA är Storbritanniens beslut ett avbräck. Länderna anser sig ha vad man kallar ”en speciell relation” som bygger på gemensam historia, språk och intressen. Budskapet från USA inför omröstningen har varit entydigt: ett Storbritannien utanför EU kommer att vara av minskat intresse för USA. USA behöver nu en ny kanal in i EU.

Nästa aspekt rör Storbritanniens deltagande i EU:s militära operationer. Flera av dem har tidigare letts från Storbritanniens operativa högkvarter i Northwood norr om London och så även piratbekämpningen utanför Somalia. Av den anledningen tjänstgör ett antal svenskar i den staben och insatsens ställföreträdande chef är en svensk amiral.

Storbritannien har också lett EU:s stridsgrupper och var tänkt att fortsätta göra det. Vilken den brittiska inställningen blir nu är svårt att säga. Rent formellt finns inget som hindrar en fortsättning, med tanke på att icke-medlemmar som till exempel Norge deltagit i stridsgrupperna.

 

I Skottland har parlamentet enhälligt deklarerat att den regionala regeringen ska göra allt den kan för att hålla Skottland kvar i EU. Förnyas den skotska självständigheten med en ny folkomröstning står det kvarvarande Storbritannien utan bas för sina ubåtar och kärnvapen. Det blir en dyr affär då en ny bas måste byggas i England vilket ska läggas till de 40 miljarder pund som nya kärnvapenubåtar kostar. Labour, som till stora delar är emot kärnvapen, får väga detta mot de 30 000 jobb det handlar om. På sikt kan detta även leda till ett ifrågasättande av Storbritanniens rätt att vara permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Redan nu innebär de ändrade ekonomiska förutsättningarna ett behov av ett nytt försvarsbeslut.

För svensk del, som ett litet europeiskt land i ett av Europas mer spända områden, innebär ett brittiskt utträde en större säkerhetspolitisk osäkerhet framöver. Sverige och Storbritannien delar värderingar i många frågor och har sedan början av sommaren ett nytt samarbetsavtal. Det samarbetet kommer att finnas kvar, men hade varit starkare inom ramen för EU.