Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Carl Bergqvist

Svåra beslut är alltför lätta att skjuta upp

Försvarsmakten har nu begärt fyra miljarder kronor per år för att fylla de allvarligaste luckorna i försvarsförmågan. Men regeringen, med statsminister Stefan Löfven och finansministern Magdalena Anderson, kommer bara att ge 800 miljoner per år. Foto: Izabelle Nordfjell

På långfredagsnatten för två år sedan genomförde ryskt bombflyg ett simulerat anfall mot Sverige. Enligt uppgifter i medier övades anfall med kärnvapenladdade kryssningsrobotar mot Stockholmsområdet och en flygbas i södra Sverige. Att Sverige inte hade någon incidentberedskap vid tillfället, var något som den politiska nivån försökte lägga locket på.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Veckans Wisdoms: 3 områden som riskerar bli utan pengar

Luftvärn

■ Stommen i det svenska luftvärnet i dag utgörs av samma robotsystem som USA använde under Kubakrisen 1962, om än med modifieringar. Behovet av en ersättare har påpekats sedan 1990-talet, men utan resultat. Inte heller i detta försvarsbeslut avsätts några pengar, vilket är bekymrande när ett militärt hot måste komma genom luften eller över havet för att nå vårt territorium.

Svensk luftvärnsbataljon i Stockholmsområdet i slutet av 2014.

 

”Basplattan”

■ Försvarsministern har kallat de grundläggande funktioner som han vill satsa på i försvaret för basplattan. Men Peter Hultqvist får inte med sig finansdepartementet på detta. Basplattan består av sådant som allmänheten förutsätter finns och fungerar i försvaret. Uniformer och vapen till soldater, radioapparater, lastbilar med mera. Det skojas i dag om att när näste ÖB tillträder i höst, lär han få sy upp sina egna gradbeteckningar.

 

Det civila försvaret

■ 2004 fattades beslut om att avveckla de sista delarna av civilförsvaret och så sent som härom året destruerades de sista folkskyddsmaskerna. Redan i och med EU-inträdet började försörjningsberedskapen för mat avvecklas. Sårbarheten för naturens påfrestningar är stor i samhället i dag, men ännu högre för påfrestningar skapade av andra människor. Trots bristerna innehåller regeringens förslag inga pengar till.

Varningstecknen hade funnits, men inriktningen från riksdagsbeslutet 2009 var att "försvarsreformen endast kunde ske i den takt ekonomin medger", nämnt hela åtta gånger i propositionen.

Backar vi bandet ytterligare till 1940, var ÖB Olof Thörnell upptagen med att försöka övertyga regeringen om att få mobilisera det svenska försvaret. Det finska vinterkriget var precis över, de svenska frivilligförbanden på väg hem och demobiliseringen inledd. Sedan i februari hade dock den svenska underrättelsetjänsten sett tecken på tyska förberedelser för ett anfall mot Skandinavien. Den 4 april begärde ÖB mobilisering efter information om att trupptransportfartyg börjat lastas i nordtyska hamnar dagen innan. Den 6 april fick ÖB nej från regeringen. En mobilisering skulle bli både dyr och kunna provocera Hitler. Den 8 april upprepade ÖB sin begäran och fick försvarsministerns medhåll att genomföra en beredskapshöjning från den 10 april.

På morgonen den 9 april inleddes den tyska invasionen av Danmark och Norge, medan södra Sverige låg helt oförsvarat. Först den 11 april gavs mobiliseringsorder.

Att fatta beslut åt ett håll man själv helst skulle vilja undvika är svårt. Hur många av oss har inte fått tips om en bra aktie som man köpt och som sedan bara fallit? I början säljer man inte för man vet ju hur bra aktien egentligen är. Sedan säljer man inte för att man redan har gjort så mycket förlust på den. I Sverige har vi sedan 20 år tillbaka investerat hårt i att världen ska se annorlunda ut än den gör i dag och att fatta beslut i motsatt riktning kommer att svida mycket hårt i plånboken. Det är ett helt pensionssparande, 40 års ackumulerade investeringar som lagts på annat och plötsligt verkar nu pensionen stå för dörren.


Om tre veckor lämnar regeringen propositionen till årets försvarsbeslut. Få säger emot att omvärlden och särskilt vårt eget grannskap i Östersjön blivit osäkrare. Likväl är regeringens förslag inte ens i närheten av att finansiera de brister som föreligger från det förra beslutet, fattat 2009 i en annan tid och i en betydligt mer positiv omvärldsutveckling. Där Försvarsmakten nu begärt fyra miljarder kronor per år för att fylla de allvarligaste luckorna i försvarsförmågan, är finansdepartementet bara berett att ge 800 miljoner kronor per år. Då gör regeringen dessutom andra prioriteringar av var pengarna ska hamna.

Merparten ligger dessutom förlagda under 2019-2020 – medan behoven finns i dag och det var förra året som Ryssland gick i krig i Ukraina. Några extra pengar till försvaret i vårbudgeten blir det inte heller, meddelade finansministern i veckan.

Summerar man de senaste två åren ser man att det övats anfall mot Sverige, eventuellt med kärnvapen. Våra grannländer har hotats med kärnvapen. Säpo rapporterar att det genomförs krigsförberedelser mot landet. De nedrustningsavtal som Försvarsberedningen konstaterat att Europas säkerhet bygger på har satts ur spel. Vår territoriella integritet har satts ur spel genom den tydligaste undervattenskränkningen någonsin. Slutligen har vi också ett krig i Europa.

Det är inte utan att man undrar vad som krävs för att tidigare analyser av Försvarsberedningen, FOI och andra instanser ska omsättas till finansierade beslut, när den nuvarande situationen tydligen inte räcker för att motivera ens det förra beslutet.