Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Carl Bergqvist

De naiva besluten går aldrig att backa

2011 avvecklades den sista av de krigsflygbaser som försvarsbeslutet 2004 bestämt skulle avvecklas. I sedvanlig svensk anda skedde det mycket metodiskt.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

VECKANS WISDOMS

Säkerhetspolitisk utblick

Ryssland övar

I tisdags beordrade president Putin en överraskande landsomfattande mobiliseringsövning av ryska stridskrafter. Detta tyder på att landet börjar närma sig slutfasen i sin upprustning, då man tidigare genomfört kontroller för militärdistriktvis. Övningen genomförs fram till den 22 juni vilket är ett historiskt tungt datum för Ryssland. Det markerar 75 år sedan Tysklands anfall på Sovjet.

Brexit-valet

Den 23 juni, dagen efter den ryska övningens slut, röstar Storbritannien om landet ska lämna eller vara kvar i EU. Liksom i andra delar av världen, råder i Storbritannien isolationistiska strömningar och i skrivande stund har "lämna" en klar ledning över "stanna" trots mordet på en parlamentsledamot. Lämnar Storbritannien EU riskerar det att starta en våg av centrifugalkrafter i EU, vilket då leder till ett mycket svagare europeiskt inflytande i en osäker tid.

Sverige imponerar

Den ryska mobiliserings-övningen är sannolikt en markering mot de tre Natoövningar som genomförts runt Östersjön. Sverige har deltagit i två av dessa - marinövningen Baltops i och runt Östersjön samt markstridsövningen Anakonda i Polen. I bägge fallen har de svenska förbanden imponerat på de större nationerna och övningsledningarna. Samövningarna är viktiga då dagens försvar bygger helt på gemensamt uppträdande.

 Robotförråd i bergrum var tömda och såldes i vissa fall till privata intressen. Drivmedelsanläggningar uppgrävda, liksom oändliga mil telekabel för kommunikationer. De underjordiska ledningsplatserna plomberades med jord och betong så att ingen skulle kunna ta sig in i dem. Det sista arbetet på att återställa området till det skick det befann sig i innan basen anlades slutfördes strax innan den ryska ockupationen av Krim. Andra perspektiv är att detta skedde fem år efter kriget i Georgien, fyra år efter det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2009 och några månader efter det ryska övningsanfallet på Sverige långfredagen 2013.

 

I dag är Sverige ett år in i ett nytt försvarsbeslut. Målet är nu att försöka återta så mycket nationell försvarsförmåga som möjligt av det som avrustades i försvarsbesluten 2000 och 2004.

 

Det blir svårt, eftersom konsekvens-beskrivningen av försvarsbeslutet 2004 talade om att det skulle krävas flera på varandra följande försvarsbeslut för att återta den förmåga som avrustades.

 

Ett av delmålen med dagens försvarsbeslut är att försöka återta det krigsbassystem vars sista avrustning skedde 2013. Landningsbanor finns det gott om i Sverige, men det är värre med ammunitions- och drivmedelsförråd, skyddade uppställningsplatser för flygplan och telenät.

Vad har Sverige då lärt av historien och de tidigare försvarsbeslut som i dag framstår som i bästa fall naiva, i sämsta fall ett självskadebeteende? Inte mycket verkar det som. Trots det allt sämre omvärldsläget där Sverige befinner sig i ett av Europas starkaste friktionsområden så gör det inte avtryck i svensk politik.

 

I närtid ska till exempel regeringen fatta beslut om tillstånd till byggande av en vindkraftpark om 500-700 turbiner i Hanöbukten. En utbyggnad av svensk elproduktion är även den en säkerhetspolitisk fråga. I det här fallet är den dock inte av sådan säkerhetspolitisk vikt att den motiverar den mycket kraftiga inverkan som det kommer att få på marinens framtida möjligheter att öva, då kraftverken avses byggas mitt i ett av marinens mest använda skjut- och övningsområden. Det är svårt att se hur försvarsbeslutets målsättning om återtagande av nationell försvarsförmåga genom ökad övningsverksamhet ska kunna verkställas med reducerad tillgång till skjutfält.

 

Tillståndsbeslutet om vindkraftverken är liksom nedläggningen av krigsflygbaserna exempel på den typ av beslut som aldrig går att backa. Ett annat liknande beslut som ska tas till hösten rör radiofrekvenser för totalförsvaret (militär, blåljusmyndigheter och andra aktörer). Där är Post- och Telestyrelsen nu på väg att auktionera ut även de frekvenser som av MSB identifierats som väsentliga för att i framtiden kunna säkerställa kommunikation vid krissituationer.

 

Vid stormar, bränder, elavbrott och även sabotage dör mobilnätet inom timmar, medan FM-nätet med längre räckvidder klarar sig bättre. Dagens Rakel-system har i jämförelse mer begränsad räckvidd och klarar inte heller att skicka bilder och data. Här står återigen valet mellan förhoppningar och inkomster å ena sidan och beredskap å den andra. Är man säker på att Sverige aldrig mer kommer att drabbas av saboterade radiomaster, skogsbränder eller dylikt är valet lätt.

 

Lika lätt är också valet om man vill ha en beredskap för att just kunna hantera sämre tider med normal funktion i samhället. Ett exempel på genomtänkta beslut är att den strategiskt viktiga hamnen i Kappelshamn på Gotland nu köps av Fortifikationsverket.