Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Carl Bergqvist

Antingen är det fred eller fullt krig

När U137 gick på grund i Blekinges skärgård 1981 ställdes spaken från "Fred" till Krig" Foto: Andi Loor / AP
Krig och fred-spak på muséet, tidigare kustförsvarsanläggningen Batteri Arholma Foto: Christofer Brask

En av de saker som fascinerar civila mest med militär materiel är krig och fred. Inte själva tillstånden utan att det ofta finns en strömbrytare med skyltarna "Krig" och "Fred". I Jas 39 sitter den till höger om piloten och har numera texten "War" och "Peace".

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den som besökt någon av de gamla kustartillerianläggningarna som numera är museum, kan ha stött på en betydligt större sådan strömställare.

Just omslaget av en sådan strömställare till läge "krig", räddade förmodligen freden den 28 oktober 1981. Dagen innan hade den sovjetiska ubåten U137 gått på grund utanför Karlskrona. En sovjetisk flottstyrka färdades under natten mot svenskt territorium för att frita ubåten och Sovjet begärde att få gå in på svenskt vatten med ett antal fartyg och hämta ut ubåten, vilket man nekades. När flottstyrkan fortsatte närma sig och ÖB ringde den nyss bortgångne statsministern Torbjörn Fälldin för instruktioner, svarade denne med de sedan dess berömda orden "Håll gränsen".

 

Att hålla gränsen var dock inte så lätt. De resurser som fanns att tillgå var ytterst begränsade. I slutändan var det omslaget av en eldledningsradar i kustartilleriet från "fred" till "krig" som fick den sovjetiska styrkan att stanna några hundra meter från territorialvattengränsen. I krigsläge hade radarn ett helt annat sändningsmönster och det tolkades ombord på de sovjetiska fartygen som att ett svenskt eldöppnande var nära förestående.

 

Just tänkande kring krig och fred är dock något som förtjänar mer ansträngning.

Man kan säga att de svenska samhällsförberedelserna bygger på att det finns två lägen. Antingen är det fred eller också är det fullt krig. Tyvärr finns det en bred gråzon däremellan och det är också i den många aktörer i dag helst för ett krig - en bit under ribban för en krigsförklaring. Som exempel kan nämnas att Ukraina nu i drygt två år befunnit sig i väpnad strid med ryska stridskrafter - utan att det är krig. Det ukrainska samhället fungerar i princip som innan vintern 2013, med undantag för de östligaste delarna.

 

Även om det stora värnpliktsförsvaret är borta så är 75 procent av Försvarsmaktens personal deltidstjänstgörande - såväl soldater och sjömän som officerare och hemvärnsmän. Skulle någon förklara krig mot Sverige skulle dessa snabbt kallas in till tjänstgöring. Skulle det däremot handla om en gradvis förändrad och utdragen situation, blir frågan när brandmannen som samtidigt är deltidssoldat ska sluta med sitt ordinarie jobb och lösa det andra. Frågan är sedan hur länge räddningstjänsten kan ha en vakans utan att det får följder.

 

Tittar man på det större planet finns i den statliga budgeten för försvar och samhällets sårbarhet en beredskapskredit på 40 miljarder kr. I vilket läge ska staten börja handla för denna för att det inhandlade ska hinna levereras innan samhället och försvaret behöver varorna?


Frågan blir därmed när strömbrytarna ska slås om från fred till krig. Var går gränsen när man konstaterar att nu gäller inte längre de förordningar, lagar och processer som det svenska samhället bygger på i fred, utan att övergång ska ske till motsvarigheterna vid krig.

 

Förhoppningsvis kommer vi aldrig att hamna i den situationen, men man kan konstatera att ju bättre samhället är på att även hantera gråzonen mellan krig och fred, desto mindre sannolikt är det att man någonsin hamnar i den.

Vad händer då i Jas 39 om man slår om strömbrytaren från Peace till War? Det får ni fortsätta fundera över.