Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Britta Svensson

Svenska skolorna måste bli kaxigare

Curlingföräldrar som skickar mejl till lärarna är hemska.

Men tänk om de har en poäng?

De vill bara att skolan ska bli bättre. Och det vill väl alla.

Hur stavas egentligen "ekorre" på engelska? Är det "squirrel"? Eller kanske "sqirle".

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det sistnämnda ska det vara, enligt en svensk skola jag besökt. På väggen satt texten till en engelsk sång med de mest hisnande felstavningar. Säkert har ni med skolbarn andra mer eller mindre roliga exempel från veckobrev och annat.

Tror någon att de skyldiga är nyanlända lärare med bristfälliga kunskaper har ni fel. Det handlar om etniska svenskar mitt i livet som inte kan stava.

Varför valde just de att bli lärare? Det har hänt att jag funderat på frågan. Det finns ett oerhört spann mellan bra lärare och mindre bra i den svenska skolan.

Ingen kan ondgöra sig mer än jag över föräldrar som bombarderar sina barns lärare och rektorer med långrandiga mejl som de anser att vederbörande måste ta itu med ögonaböj.


Curlingföräldrarna som tjatar hål i huvudet på skolpersonalen är en pest. Men de kanske ändå är något viktigt på spåren?

Tänk om den svenska skolan utarmats så mycket av dålig lärarutbildning, bristfällig ledning och flummig pedagogik att den inte lever upp till det den borde i dagens samhälle?

Och att de där tjatiga mammorna och papporna fattar det, även om de uttrycker det på ett icke-konstruktivt sätt?

De får kanske inte den där läraren som inte kan stava att ompröva sitt yrkesval. Snarare den duktiga som vill anstränga sig till det yttersta. Inget blir bättre av långa mejl och negativa attacker.

Men den felstavade ekorren fortsätter att gnaga.

Tänk om curlingföräldrarna har rätt innerst inne? Det är en riktigt jobbig tanke.


När jag läste engelska på universitetet fick jag slita ordentligt med dåvarande 5-poängskursen i grammatik. Vad sjutton var det för någonting? När jag gick i skolan var grammatik ute - vi talar om 60- och 70-talet.

Vi fick testa att skriva en studentuppsats i engelska från forntiden. Den mest högljudda eleven som minsann gått i engelskspråkig skola utomlands fick C på den. Alltså ett gammaldags C som betyder F - underkänt.

”Tänk om curlingföräldrarna har rätt. Tänk om den svenska skolan utarmats så mycket att den inte lever upp till det den borde”, skriver Britta Svensson.
Foto: SHUTTERSTOCK

Hon kunde förresten inte stava till någonting.

Kanske blev hon engelsklärare. För att hon inte kom in på något annat, och intagningspoängen på lärarutbildningen var obefintlig.

Det bästa sättet att stoppa curlingföräldrarnas terror är att göra den svenska skolan bättre. För innerst inne finns en ångest över att barnen inte får den utbildning de borde ha.


En bra lärare är magisk. Mr Walker som vi hade i engelska på högstadiet var inte bara engelsman, han hade skrivit läroböckerna också. Inte dåligt på en skola i ett mindre industrisamhälle i Västergötland.

Jag vill att Sveriges lärare ska ha högre lön och högre status. De ska vara så himla bra på sina ämnen att föräldrarna förstår att de inte har något att säga till om. Det ska vara fler lärarlyft där de som är bra får mer.

Lärare ska ha lika hög status överallt som de har i så kallade utanförskapsområden, där de bemöts av respekt av föräldrarna, och där många tycker att det är en fröjd att arbeta.


Lars Tunbjörk och jag gör bild­reportage i Liverpool 1983.

Allt trams om föräldrainflytande ska bort. Föräldrar är besatta av det egna barnets situation, och kan inte ta något ansvar för övergripande frågor. Jag gillade maktförhållandet i mina barns skola i New York, där deras klasslärare mr Soloff och mr Henstrand var kungar, och föräldrarna undergivna hjälpredor, som kunde jobba som volontärer med enklare uppgifter om de hade för mycket tid över.

Svensk skola måste skaffa sig en kaxigare attityd, ett större självförtroende, ta makten över situationen och sluta att svara på mejl.

Lars Tunbjörk

Fint att fotografen, och min käre vän, som dog bara 59 år gammal 2015, ska hedras med ett eget Lars Tunbjörk Center på Borås konstmuseum. Landstingets kulturnämnd i Västra Götaland går in med en halv miljon kronor. Det blir en permanent utställning med fotografier, böcker och digitalt bildmaterial, och ett rum för forskning.

Lottamordet

Det går att rädda kvinnor som riskerar att dödas av män de har eller har haft en relation med. Utredningen av mordet på Lotta Rudholm i Bromma förra året visar det. Nu har vice riksåklagare Kerstin Skarp slagit fast att det var fel att lägga ner utredningen av den misshandel som Lotta anmälde strax före mordet.

Första kärleken

Sven-Erik Magnusson i Sven-Ingvars sjöng "Säg inte nej, säg kanske" så mitt tioåriga hjärta stod i brand. Jag spelade EP:n om och om igen, för jag tyckte att tanterna i mammas syjunta i rummet bredvid måste fatta hur bra den var. Varpå mamma kom in och bad mig stänga av plastgrammofonen.