Polismannen Ted Eriksson blev knivskuren mitt i Stockholm. Foto: / LÄSARBILD
Polismannen Ted Eriksson blev knivskuren mitt i Stockholm. Foto: / LÄSARBILD
Britta Svensson

Skärp straffen för brott mot poliser

Publicerad

Ett knivhugg i nacken på en polis, mitt på hemmaplan.

Det tar rakt i hjärtat.

En yrkeskategori vi alla förlitar oss på drabbas hårt av hot och våld.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

När jag var i Husby för ett reportage förra året frågade en kille som hängde på torget nyfiket hur ofta polisen kom till mina hemkvarter.

Ja, vid lunchtid på fredagen räknade jag till åtta polisfordon och ett dussin poliser på Medborgarplatsen och kvarten runt, på Södermalm i Stockholm, min hembygd sen 30 år tillbaka.

En patrullerande polis meddelade att kollegan som huggits i nacken ett dygn tidigare vid en av tunnelbanenedgångarna klarat sig bra. Men att det var rena turen. Gärningsmannen hade tagit tag i skyddsvästen för att komma åt att hugga polismannen i nacken. Det hade kunnat gå mycket illa.

Polisen som blev knivhuggen heter Ted Eriksson och är 33 år gammal.

Det är mycket bra att hans namn och bild publiceras. Det var en människa som blev utsatt och inte en anonym uniform.

 

Jag har blivit ordentligt omskakad de senaste åren när jag har haft kontakt med många poliser runtom i Sverige som vittnar om sin arbetssituation. Det är en situation som speglar samhällsproblem som många inte vågar se eller ta i.

Men någon måste göra det. Vi kan inte ropa på någon annan, som en polis i Järvaområdet i Stockholm sa till mig.

I juni publicerade Polisförbundet en undersökning om hot och våld mot poliser. Där kan man tydligt se det samhällsklimat som mordförsöket på Ted Eriksson skett i.

Där säger sex av tio poliser i yttre tjänst att de det senaste året utsatts för våld, hot eller trakasserier. En stor majoritet anger att våldet och hoten ökat de senaste två åren.

En sådan upptrappning leder oundvikligt till allvarligare situationer. 

Som både Polisförbundet och olika debattörer framhållit gång på gång behöver straffen för brott mot poliser och annan blåljuspersonal skärpas för att visa på allvaret när viktiga samhällsfunktioner angrips.

 

Det är inte rimligt att rättsväsendet säger att det ingår i jobbet för poliser att bli slagna och spottade på och utsatta för andra övergrepp, och att de därför inte kan få ersättning för kränkning.

I Stockholmspolisens fackliga tidning beskrivs hur fyra poliser blivit spottade på, sparkade och dödshotade av en person utan att något hänt. "Personen har i praktiken straffrihet och kan fortsätta begå brott utan några konsekvenser", säger en av de drabbade poliserna.

Det har skett en stor förändring i samhällsklimatet de senaste åren, när slentrianmässigt polishat och förakt har blivit mindre rumsrent, och förståelsen för yrket större. Det är poliser som trätt fram och berättat om sin vardag i bland annat sociala medier som drivit på den utvecklingen.

Att vi får ett namn och ett ansikte på den knivhuggne polisen på Medborgarplatsen ser jag som ett led i detta.

Nu behövs också lagstiftning som stärker polisers integritet och skydd.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag