Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Britta Svensson

IS-terroristen Skråmos barn har inte kommit hem

IS-terroristen Michael Skråmos barn kom till Landvetter i onsdags.

Vad väntar för framtid för IS-barnen?

Frågan lämnar mig ingen ro.

Det fasansfulla som barnen genomgått kan inte blinkas bort med hjälp av Sörgårdsbilder av Sverige.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Frågan är så svår att många försöker göra det enkelt.

Till exempel genom att ryta att vi minsann inte ska ta hem några IS-terrorister eller deras barn, att det svenska medborgarskapet ska tas ifrån dem, att de aldrig ska få sätta sin fot i Sverige.

Men hat som riktas mot barn är ovärdigt, och ett svenskt medborgarskap är något som gäller.

I den andra änden målas upp en känslosam tavla av utsatta barn, vars alla problem kommer att lösas när de får ”komma hem” till Sverige, paradiset på jorden där alla barn har det bra.

Även den, ”goda”, synen är förenklad på ett sätt som döljer de svårigheter som finns.

För IS-terroristen Skråmos barn har inte kommit hem. Deras hem var, fasansfullt nog, hos IS. Nu är de i ett land flera av dem aldrig tidigare har varit i, och de andra bara kan ha få minnen av.

Även om den goda viljan finns, att ge dem nya hem, är det ett oerhört svårt uppdrag.

Att så många unga svenskar anslöt sig till IS, den vidrigaste mördarsekt vi har skådat, är ett stort mysterium för så gott som alla oss andra i det här landet. När jag nystade i ett fall med en ung man som dött som IS-terrorist i Syrien, hittade jag honom i min dotters skolkatalog från gymnasiet.

Hans föräldrar var föräldrar samtidigt som jag. Han är samtida med mina barn. Varför gjorde han det? Det gick inte att hitta något svar.

Deras hem var i Syrien, deras hemmiljö var något som deras föräldrar byggt upp i terrorsektens kärna

Den miljö som IS-barnen kommer ifrån är till stora delar okänd och ogripbar för de flesta svenskar. 

Men medierna skriver och rapporterar förenklat att IS-terroristen Michael Skråmos barn kommit ”hem”. Det talas om att de ”återförenas” med morfadern som hjälpt till att få dem till Sverige.

Men Sverige är inte deras hem, de har inget hem i Sverige. Deras hem var i Syrien, deras hemmiljö var något som deras föräldrar byggt upp i terrorsektens kärna, deras hem var hos föräldrarna, som valde att skapa en stor familj i denna fasansfulla miljö.

Föräldrarnas alternativ var simskolornas och lekparkernas Sverige, förskola, BVC och årliga besök på Liseberg. Det valde de bort för sina barn. För en plats där barnen svalt och for illa. För något som de flesta av oss bara anar de fasanfulla konturerna av.

Detta hemska faktum går inte att sudda bort, de år som barnen har levt i detta kan inte blinkas bort med hjälp av Sörgårdsbilder av Sverige.

De har landat i Sverige, omgivna av okända människor

De yngsta barnen är födda i Syrien och har inga släktingar att ”återförenas” med. Barnen är föräldralösa, utan vårdnadshavare. De har landat i Sverige, omgivna av okända människor. Det är socialtjänsten i Göteborg som nu har ansvaret för dem.

– Göteborg har god kunskap och hög kompetens på detta område. Vi är vana att hantera barn som har farit illa, säger Ing-Marie Larsson, talesperson för socialtjänsten i Göteborg.

Jag såg henne på tv onsdag kväll, hon talade om sin uppgift att ge barnen trygghet, och jag vill så gärna tro henne.

Vill verkligen tro på att Göteborg har god kunskap att ta hand om en djupt krigstraumatiserad, föräldralös syskonskara på sju.          

Jag önskar mig uppslutning, och inte bara ständig kritik, runt socialtjänsten

Det har kanske framstått i olika medier som att det nu är barnens släktingar som ska ta hand om dem. Men så är det inte. Barnen ska få nya familjer genom socialtjänsten, och det kommer knappast att vara möjligt att hålla ihop syskonskaran.

Det talas ofta om vanvård av barn som samhället tagit om hand, men det finns många som i tysthet ger andras barn allt de förmår. Jag önskar att det finns sådana vuxna, kloka familjehem i Göteborg just nu, som är villiga att åta sig detta.

Och snart kommer fler barn med samma bakgrund till Sverige. Jag önskar mig uppslutning, och inte bara ständig kritik, runt socialtjänsten, de medmänniskor som vi andra betalar för att de ska utföra detta oerhört svåra uppdrag åt oss.

Nadia Murad

Nobels fredspristagare Nadia Murad överlevde som 19-åring tre månader som sexslav hos IS. När jag intervjuade henne 2016 berättade hon att hennes åttaårige brorson togs till fånga, hjärntvättades och tränades till terrorist av IS. IS övergrepp på barn och unga kommer att få konsekvenser under lång tid.

De tyska barnen

Att rikta hat mot fiendens barn i krig är inget nytt. Under andra världskrigets slut flydde 250 000 civila tyskar till Danmark. Mellan mars och december 1945 dog 7 000 barn under fem år av svält och enkla infektioner i de danska flyktinglägren. Det danska läkarförbundet vägrade att behandla de tyska barnen.

Trauma i arv

En uppmärksammad studie visar att psykisk ohälsa hos krigsbarn kan gå i arv. Forskare vid Uppsala universitet har jämfört döttrar till finska krigsbarn som evakuerades till Sverige med deras kusiner som blev kvar i Finland. Både krigsbarnen och deras barn drabbas oftare av psykisk ohälsa.