En invånare kallar det ett ”sjukt område, medberoende, man interagerar med de som är kriminella". Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
En invånare kallar det ett ”sjukt område, medberoende, man interagerar med de som är kriminella". Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
Britta Svensson

Går det att rädda Östberga? Jag är tveksam

Publicerad

Går det att rädda Östberga?

Eller några andra av Sveriges utsatta områden som präglas av mord, våld och kriminella nätverk?

Jag är tveksam. Problemen har funnits för länge.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Polisens rapport "Utsatta områden" som kom i juni i år är fruktansvärd läsning. Den beskriver 200 kriminella nätverk om 5 000 aktörer som i vissa områden skapat en social ordning som "ter sig olik de demokratiskt satta värderingarna och har fått så stort genomslag att gränsen mot den kriminella sfären suddats ut".

Det handlar om 61 områden i Sverige, varav Östberga i Stockholm är ett.

En invånare kallar det ett ”sjukt område, medberoende, man interagerar med de som är kriminella". Där vanliga människor hotas av våld, övergrepp och kriminell verksamhet, och är så rädda att de inte vågar prata öppet med en journalist.

När jag började som journalist för 42 år sen skrevs det ofta om utsatta områden. Fotografen Jens S Jensen skildrade Hammarkullen i Göteborg, dit mina vänsterkompisar flyttade för att göra en social insats. Jag träffade engagerade fältassistenter som hjälpte ungdomar på Hässleholmen i Borås.

Båda dessa områden klassas i dag av polisen som särskilt utsatta, bland de 23 värsta i Sverige. Alla sociala, kulturella, journalistiska och mänskliga insatser genom decennierna har inte haft någon som helst effekt. 

En lång rad politiska satsningar har varit slöseri med skattepengar och i värsta fall skapat en destruktiv kultur där det blivit status att livnära sig sådana projekt, medan de som sliter med vanliga jobb ses som förlorare.

– Det behövs kraftfulla insatser, säger Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård, S.

Det sa hennes motsvarigheter i Stockholm och andra svenska städer redan 1975. Inget har hjälpt. Politikerna vet inte vad de ska göra åt det som journalisten Johanna Bäckström-Lerneby beskrev nyligen i Aftonbladet i ett reportage om en familj som styr Angered i Göteborg med maffiametoder. 

När SVT:s reporter Valentina Xhaferi granskade den kriminella miljön i Östberga var en av rubrikerna "Gängen har blivit fler och vi poliser färre". Hennes kollega Rebecca Randhawa Bergmark rapporterade nyligen att förutom alla andra problem, ska polisen ha koll på runt 60 våldsbejakande islamister i Järvaområdet i Stockholm.

"Hjälp oss, hjälp oss!", utbrast rikspolischef Dan Eliasson när han presenterade polisens rapport i juni. För det som en gång sågs som något som kunde lösas med fältassistenter och kulturarbetare har nu helt och hållet blivit polisens sak.

"Den kanske största utmaningen samhällets institutioner står inför nu är att inse omfattningen av problemet", skriver polisen. De har lämnats ensamma med en omfattande problematik som många inte låtsas om.

Det finns en tyst protest mot allt detta, och det är människor som flyttar. Så fort de kan, tar de sig någon annanstans. 

Problemen dumpas på dem som måste stanna kvar, och allt blir bara värre.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag