Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Britta Svensson

Det ligger bakom Kamprads framgång

Ingvar Kamprad utanför hans första varuhus i Stockholm 1970. Foto: OLLE WESTER / EXPRESSEN SCANPIX SWEDEN

Vilken man han var.

Ingvar Kamprads livsverk fascinerar mig.

Hur bar han sig åt för att se in i framtiden?

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Medan den andra svenska giganten H&M vacklar när folk börjar handla på nätet, rör det inte Ikea i ryggen.

De platta paketen att skicka ut finns ju redan. Ikea tycks skapat för näthandel innan internet fanns. Än en gång var Ingvar Kamprad på topp av utvecklingen.

I decennier har jag häpnat. Hur lyckas han hela tiden? Hur har den åldrande entreprenören kunnat strunta i gångna framgångar och alltid, alltid sett framåt?

Han måste ha varit en väldigt bra lyssnare.

Inte en vanlig egenskap hos män i hans generation. Han var en unik man, på ett sätt som nästan inte går att begripa.

När jag gifte mig för drygt 30 år sen fick vi några fina Bruno Mathsson-möbler i present, och svor att aldrig mer handla på Ikea.

Sen dess har vi inte handlat någon annanstans.

Vännerna sätter förstås in ett Ikeakök när de renoverar fina huset i Torekov, och på varuhuset i Svågertorp går de nya svenskarna omkring och kan i alla fall köpa något för etableringsersättningen.

 

LÄS ÄVEN: Vännen: Kamprad kom aldrig över fruns död

 

Ikea accepterar alla, för samman alla, på ett sätt som jag alltid tyckt är djupt ideologiskt.

Det känns olustigt att koppla ihop känslan av ett företag som har en stark ideologi i botten med det faktum att Ingvar Kamprad anklagats för att ha varit nazist tidigare i livet.

Jag har aldrig tyckt att han verkat vara en snäll och blid man, snarare en vilja av stål och hårda nypor. 

Finns det något i ideologin han sägs ha sympatiserat med som ung som han tog med sig in i Ikea? Det vore intressant om någon oberoende forskare i framtiden försökte ta reda på det. 

Själv har jag svårt att se någon ondska i hans livsverk. Han har gjort livet bättre för miljoner människor, skapat 100 000-tals jobb, och pressat priser så även fattiga kan få del av den hemtrevnad rika ser som självklar.

Som småbarnsmamma blev jag lugn på varuhuset i Kungens Kurva, kände mig trygg där. Ikea såg mig, och mina behov. När jag undrade hur jag skulle värma den medhavda barnmatsburken, föll min blick på en mikro som stod på rätt plats i restaurangen. Ingen annan erbjöd det på den tiden.

I Ingvar Kamprads ideologi verkar ingått att det alltid ska kännas som att man fått något när man handlat på Ikea.

Senast jag var på Ikea Svågertorp vände jag mig till ryggen på en anställd för att fråga om det gick att få tag i de gamla gångjärnen till garderoberna.

Den anställde visade sig vara en tuff ung kille av precis den typ som kan skrämma slag på gamla tanter. Lugnt bad han om min mobil, fixade ljusstyrkan så han kunde se fotot av mitt gamla gångjärn, och berättade precis hur jag skulle göra.

 

LÄS ÄVEN: Ingvar Kamprad hade förberett sig på att dö

 

Varje gång jag varit på Ikea har jag lärt mig mer om andra människor.

Det jag allra mest kommer att minnas Ingvar Kamprad för är bakelsen täckt av vit marsipan som Ikea sålde i ett partytält på Skeppsbron i Stockholm under Victorias och Daniels bröllop.

Den kostade fem kronor. Och smakade precis som en prinsessbakelse ska.

Tack för festen, Ingvar!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!