Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Britta Svensson

Det finns ingen heder i "hedersförtrycket"

Pela Atroshi mördades av sina farbröder 1999. Foto: PRIVAT
Porträtt av Fadime Sahindal, som mördades av anhöriga 2002. Foto: MAGNUS JÖNSSON

Varför talar vi om "hedersförtryck"?

Det finns väl ingen heder i att ta ifrån sina egna barn och släktingar deras mänskliga rättigheter?

Men det är viktigt att använda de rätta orden.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag har skrivit om hedersförtryck sen mordet på 15-åriga Sara i Umeå 1996. Saras mamma förklarade viskande, rädd, att släktens hedersnormer låg bakom mordet. Manliga släktingar sa att inget av det stämde. 

Saras bror och kusin, 16 och 17 år gamla, dömdes för mordet. Men inte förrän mordet på Pela Atroshi 1999 ökade kunskapen i Sverige om den här typen av brott.

Det var flera starka kvinnor med egna rötter i hederskulturen som var de som främst spred kunskap. Elisabeth Massi Fritz var Pelas lillasysters målsägarbiträde under rättegången mot de två farbröder som sen dömdes för mordet.

Det var Massi Fritz som först sa orden "det här är ett hedersmord" i en svensk rättssal. Jag var där och jag glömmer det aldrig. Det var ett banbrytande ögonblick.

Advokat Elisabeth Massi Fritz. Foto: MICHAELA HASANOVIC

Jag hade själv innan hon sa det vacklat mellan en gryende insikt om vad det här handlar om, och tvekan inför ord som kunde användas för att skuldbelägga och med främlingsfientlighet i botten svepande peka ut stora grupper av människor.

Nu förstod jag de rätta ordens betydelse. Det som avhandlades i Stockholms tingsrätt var en särskild typ av mord, av FN benämnt "honour killing", som finns på många ställen i världen. 

Bakom mördaren finns en släkt som gemensamt bestämt att fläckarna på familjens heder ska "tvättas bort" genom mord. Av tolkarna fick jag bekräftat att det finns en rad speciella ord och uttryck som hänger ihop med den här typen av brott. De användes i den irakiska polisutredningen där det bland annat gjorts en gynekologisk utredning av den ihjälskjutna flickan för att slå fast om hon var oskuld eller inte (det var hon, enligt rättsläkaren).

I den irakiska domen redogjordes noggrant för hedersmotivet, som var en förmildrande omständighet, och farbrodern gick fri. Han återvände till Sverige där han och den andre farbrodern dömdes för mord.

Många svenska läsare som hör av sig till mig vänder sig mot användningen av ordet "hedersmord". De menar att det aldrig är hedersamt att döda någon. 

"Mordet har ju inget som helst med heder att göra - tvärtom vittnar det om feghet och ynkedom", mejlar en läsare.

Manifestation i Malmö 2013 till minne av Fadime Sahindal. Foto: MALMÖBILD / SCANPIX" / MALMÖBILD SCANPIX SWEDEN

Men man måste förstå att i det här sammanhanget betyder "heder" något annat. Det är en översättning av ett begrepp som internationellt är centralt när det gäller motivet för den här typen av brott. 

Några år efter Pelas död skakades Sverige av ännu ett hedersmord, det på Fadime Sahindal 21 januari 2002. 

Nu är det snart 16 år sen. Fadime fattas oss. Hon utbildade sig till socionom, var aktiv i SSU och talade själv tydligt om hederskulturen och förtrycket som följer av den. Ändå dribblas hederutsatta barns mänskliga rättigheter bort även i dag.

För att värna om dem är det viktigt att tala klarspråk, och använda de rätta orden.