Det ligger svåra erfarenheter bakom att vaccinen togs fram och så snabbt spreds till alla barn i ett land som vårt, skriver Britta Svensson. Foto: WIKIMEDIA COMMONS
Det ligger svåra erfarenheter bakom att vaccinen togs fram och så snabbt spreds till alla barn i ett land som vårt, skriver Britta Svensson. Foto: WIKIMEDIA COMMONS
Britta Svensson

De utsätter andra för dödlig fara

Publicerad

Det var inte en bomb som 1964 träffade klass 3A i Fritsla skola.

Det var mässlingen.

Alla blev sjuka och bara eliten fick vaccin.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Mässlingen sprids igen, och vi vaknar till över de risker som finns. Det behövs.

Länge var egna erfarenheter det bästa skyddet.

Hela min uppväxt ramades in av barnsjukdomarna. Jag fick scharlakansfeber vid två års ålder, röda hund när jag var fyra och kikhosta när jag var fem.

Mina minnen börjar vid de hemska hostattackerna och sen den vidriga påssjukan vid sex års ålder. Men det var nästa barnsjukdom som verkligen satte spår. 

Först fick halva klassen mässlingen, och sen den andra halvan. I veckor var det glest i klassrummet. 

Det var den fruktansvärda smittsamheten som jag först blev medveten om. Det gick helt enkelt inte att komma undan. Man skulle få mässlingen, så var det bara.

 

När själva mässlingen gått över och jag skulle tillbaka till skolan blev jag sjuk igen. Vanlig förkylning, trodde jag. Men allra mest inpräntat i minnet av alla mina barnsjukdomar är hur rädd min mamma blev när jag inte blev frisk efter mässlingen.

Hon var inte det minsta pjåskig. Alltså inte överdrivet ängslig när det gällde barnens hälsa. Men nu var hon orolig på riktigt. I hennes tummade broschyr "Barnens sjukdomar" informerades om de farliga följdsjukdomarna till mässling, bland annat hjärninflammation.

Doktorn kom hem till oss, och konstaterade att det inte var någon större fara med mig. Senare fick vi veta att hans egna barn fick mässlingsvaccin långt innan det fanns för alla. Han förstod hur viktigt det var.

Det fanns inte på kartan att jag efter dessa erfarenheter inte skulle låta vaccinera mina barn. Jag låg på från start och undrade när det var dags för sprutorna.

 

I det allmänna vaccinationsprogrammet som erbjuds alla barn i Sverige ingår numera vaccin mot kikhosta, mässling, påssjuka och röda hund. Det ligger svåra erfarenheter bakom att vaccinen togs fram och så snabbt spreds till alla barn i ett land som vårt. När jag var fyra år fick jag mitt första poliovaccin. Jag har vänner bara några år äldre som fick polio som barn och till följd av det livslånga handikapp.

Frankrike hade en svår mässlingsepidemi 2008-2011 då 22 procent av alla som smittades fick läggas in på sjukhus. Tio personer dog och 1500 barn under ett år blev sjuka. 

I Sverige har Folkhälsomyndigheten slagit larm om att vården måste bli bättre på att upptäcka mässling. Det har hänt att smittade människor inte fått rätt diagnos. När inte så många har direkt erfarenhet längre av sjukdomen blir riskerna större.

Det är hemskt att en del medvetet inte vaccinerar sina barn. Det är att utsätta andra för dödlig fara. 

Men 97-98 procent av alla barn vaccineras i Sverige. Det gör ändå inte systemet helt säkert. En del vuxna saknar fullgott skydd utan att veta om det. Det finns både människor som smittats utomlands och som kommer hit utan att vara vaccinerade.

Vi behöver uppdatera våra kunskaper om de gamla barnsjukdomarna för att rädda liv.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag