Jag hade gått på julledigt, men mitt i pysslet på lördagen växte en insikt. Jag måste åka till Kärrtorp.
På onsdagen hade jag mött några av Sveriges våldsammaste nazister i Södertörns tingsrätt. Tre såg jag häktas inne i rättssalen, utanför fanns flera av de övriga 25 som gripits och släppts, några av dem med synliga skador.
Jag hade bestämt mig för att åka till Kärrtorp som privatperson, redan innan chefen ringde och ville att jag skulle skriva.
När jag klev på tunnelbanans gröna linje 17 fick jag tårar i ögonen. En söndag förmiddag borde vagnen varit tom. Den var fullproppad av människor, de flesta unga. Alla klev av i Kärrtorp.
På torget i Kärrtorp stötte jag på grannar och vänner. Några hade tagit med sig hela familjen, tre generationer. En del bar små plakat med hjärtan och texten "Kärlek" och "Demokrati". Jag köpte korv hos Abbe som enligt en löpsedel från Expressen som hängde inne i kiosken är "Stans roligaste korvgubbe".
Det var mäktigt att se torget fyllas med varje tunnelbanetåg som kom in. Till slut var det packat med folk. Alla hängde vi ihop av en sådan avsky för nazismen att vi inte kunde se något viktigare två dagar före julafton än att vara här.
Vandringen mellan husen till idrottsplatsen var ännu mäktigare. Poliser stod utposterade överallt, men vilken nazist skulle våga sig hit?
Jag kände mig glad och stolt över att vara en del i detta, och trygg i att vara en del av så många.
På idrottsplatsen tog de ansvariga för Linje 17, det lokala nätverket som ordnat både demonstrationen förra söndagen, och denna, till orda.
Den som talade för Linje 17, Petri Myllykoski, presenterades som "busschaufför, boende i området och funktionär från förra söndagen". Det man glömde säga från scenen var att han är en framträdande medlem i Rättvisepartiet Socialisterna.
Han började med att angripa "polis och media" för att vi har påstått att det "var två grupper som slogs" i Kärrtorp förra söndagen. Sen sa han att de 25 nazister som greps och sen släpptes borde sitta inne. Och att de tre som häktades för våldsamt upplopp "borde anklagas för mordförsök".
Han glömde berätta att en 34-årig ledare från Revolutionära fronten misstänks för dråpförsök vid samma demonstration.
Detta tillsammans med aggressiva utfall från scenen, sånger om "Jimmie Åkesson - skicka grisen till slakt" och långa tal om helt andra politiska frågor fick mig till slut att förstå att jag inte alls, som jag trott, var på en antinazistisk demonstration, utan på ett vänstermöte med extrema inslag. 15 000 av demonstrationsdeltagarna droppade av, kvar var 1000 frälsta med knytnävarna i luften.
Jag tror det var den största politiska och medmänskliga miss jag någonsin sett någon göra. Jag åkte linje 17 tillbaka hem, nedslagen. På ena sidan dessa vidriga nazister. Och på den andra detta hat.
En ljuspunkt var gruppen Highwon som sjöng "Lägg ner ditt vapen".