Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Britta Svensson

Barnhem har i vissa länder blivit en cynisk affärsidé

Erikshjälpen har slutat stödja barnhem och gått över till att arbeta med ett 100-tal projekt runtom i världen med andra typer av stöd för barn (barnet på bilden har inget direkt samband med verksamheten). Foto: ALEKSEY REZIN / Colourbox

Välgörenhet är big business i Sverige.

Vi skänker bort 8,7 miljarder kronor om året.

Kan vi göra skada med en del av de pengarna?

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kan välgörenhet skada? Frågan ställs på sajten Barnhemskollen som skapats av barnrättsorganisationerna Childhood och Erikshjälpen.

– Vi har slutat att stödja barnhem. Skälet är den forskning och den etablerade kunskap som finns. Vi vet att många barn for illa på barnhemmen i Sverige, och det finns ingen anledning att upprepa det misstaget, säger Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.

Han har beskrivit i en krönika i tidningen Dagen hur Erikshjälpen ”haft en egen lång resa”, som ”bitvis varit smärtsam”, när de gått från att ha finansierat ett stort antal barnhem i världen, till att i dag arbeta på ett helt annat sätt.

– Vi jobbar i stället för att stödja familjer. 80 procent av barnen på barnhem har en eller två föräldrar i livet. Då kan det viktigaste vara att få barnen att komma hem till sina familjer.

 

Det är chockartat att sätta sig in i frågan och upptäcka att jag inte hade en aning om att detta problem fanns. Att barnhem i vissa länder har blivit en cynisk affärsidé för att locka pengar från ”goda” människor som vill hjälpa, och att barn som placeras där kan bli en handelsvara.

Men det är vad Barnhemskollen lyfter fram. Där varnas för att barnhem kan drivas affärsmässigt i vissa turistområden dit barn rekryteras för att visas upp för turister. Även att jobba som volontär en tid på ett barnhem är en industri som växer.

”Systemet, som påminner starkt om trafficking, innebär i sig en exploatering av barnen samtidigt som det också utsätter dem för stora risker att utsättas för övergrepp och sexhandel”.

– I dag växer barnhem upp kring turiststråk. De blir attraktioner där man kan låta fotografera sig med barn nästan som vid ett besök på zoo. Så kan man visa upp hemma att man har varit på ett barnhem, säger Daniel Grahn.

Fenomenet barnhem har en sällsam lockelse på människor i västvärlden. Det framstår som ett problem som är lätt att fatta sympati för, som får många att lätta på plånboken. Kändisar visar gärna upp att de stöder ett barnhem någonstans i världen.

– Det kan finnas situationer då vård på institution kan behövas en kortare tid, men barn har det i de flesta fall bäst hos sina föräldrar, säger Daniel Grahn.

 

Erikshjälpen har gått över till att arbeta med ett 100-tal projekt runtom i världen som kan handla om dagverksamhet för barn, stöd till socialarbetare i nyckelområden, stödjande skolverksamhet, ungdomsgrupper och annat.

Daniel Grahn beskriver hur etablerade hjälporganisationer över tid gått från välgörenhet till ett rättighetsbaserat arbete, grundat i barnkonventionen.

– Vi vill utrusta människor att tänka och agera själva och ta makten över sin egen vardag. Vi vill angripa grunden till fattigdom och hjälpa till att få ett bättre och mer människovärdigt samhälle. Det är mycket svårare att beskriva och svårare för folk att ta till sig.

I Sverige i dag har välgörenhet blivit trendigt. Vänstermänniskor och diverse kändisar talar med darr på rösten om välgörenhet, något helt otänkbart under det radikala 70-talet.

Jag stod själv med Vietnambulletinen på gågatan i Borås och hånade människorna från Frälsningsarmén som samlade in pengar till fattiga. Karl Marx sa ju att ”Arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk”.

Men det var Frälsis med de lustiga hattarna som vann i längden. Nu är det kyrkor och traditionella hjälporganisationer som vet hur man använder pengar för att få fattiga att ta sin framtid i egna händer. Mina pengar går till dem, och jag har slutat få söta bilder på ”mitt” barn från ett land långt borta.

 

Läkarmissionen

Deras motto är ”Förändra framtiden för utsatta människor”. Har i över 20 år stöttat läkaren Denis Mukwege som fick Nobels fredspris för sitt arbete för våldtagna kvinnor och barn. Arbetar i Rumänien, i områden där de flesta boende tillhör den romska minoriteten, för utbildning, arbete och barns skolgång.

 

Erikshjälpen

Arbetar bland annat i Indien med landsbygdsutveckling med förskolor och självhjälpsgrupper. Organiserar bykommittéer för tillgång till hälsovård, barnhälsa och infrastruktursatsningar, och barnparlament där barn får lära sig om sina rättigheter, att tala själva och påverka sin närmiljö.

 

Frälsningsarmén

Säger att de ”engagerar sig i kampen mot global fattigdom genom att finansiera utvecklingsinsatser runtom i världen”. I Malawi med förbättrade jordbruksmetoder, som har gett mycket större skördar, och till­gång till rent vatten. I Kenya är Frälsningsarmén en förebild för hur man bygger toaletter i skolor.