Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Atilla Yoldas

Tre ord kan göra dig till en superhjälte

Jag använde tyget från en gardin och gav mig ut på gatorna som superhjälte. Foto: Privat
Jag var nio år när jag bestämde mig för att ta steget till att bli superhjälte. Foto: Privat

”Med stora krafter följer ett stort ansvar”, sa farbror Ben till Peter Parker i filmen Spider-Man.

Som barn önskade jag alltid att någon skulle säga de orden till mig.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

När jag växte upp var jag envist besatt av att bli superhjälte. En sån som har civilkurage, som gör gott och räddar liv. Väggarna var i princip tapetserade med Spider-Man och resten av rummet var fyllt med tillhörande leksaker, prylar och samlarobjekt. Jag inspirerades, fick livskraft, av blotta tanken på att bära Peter Parkers fana vidare i det verkliga livet, utanför serietidningarna och actionfilmerna.

Jag var nio år när jag bestämde mig för att ta steget till att bli en hjälte. Jag hade planerat det in i minsta detalj. Jag skulle sy ihop min egen dräkt (med mantel, så klart), repetera en mystisk bakgrundsberättelse och bege mig ut i mitt radhuskvarter för att bekämpa ondska, brott och lidande. Jag använde tyget från en orangefärgad gardin som mamma inte längre använde och improviserade ihop en mask och mantel som jag bar matchande kläder till. Sedan gav jag mig ut på gatorna i det lugna, idylliska området – redo att ingripa om någon behövde mig. Jag svepte gardinmanteln bakom mig och blickade ut genom den hackigt klippta masken med en känsla av upprymdhet och mening, övertygad om att mitt kall var att gå i Peter Parkers fotspår.

Jag räddade inga liv den dagen. 

Eller dagen därpå. 

Sanningen är att dräkten sedan dess har legat och dammat på hyllan, intill hjältekarriären. Viljan att hjälpa andra människor, däremot, växte starkare inom mig.

Varje år har ungefär en halv miljon människor i Sverige vaknat upp på morgonen med självmordstankar. Varje dag tar fyra människor sina liv. Vem som helst kan hamna i mörkret och de bakomliggande faktorerna är oftast många. Att ta sig ur de blytunga tankarna på egen hand kan inte vara lätt. 

Det är här vi andra kommer in i bilden. Att vara en hjälte handlar nämligen om att finnas där, att stötta och hjälpa. Att vara en hjälte kan handla om att våga ställa frågan som faktiskt kan rädda livet på en annan människa:

”Har du självmordstankar?”

Att samla mod till att se en annan person i ögonen och ställa frågan för första gången tog lång tid för mig. Jag var orolig att min vän skulle ta illa vid sig eller att frågan i sig skulle lyfta på locket och släppa ut något ännu värre.

Orden kändes främmande, nästan olycksbringande, när jag uttalade dem. Men de var nyckeln till ett helt nytt samtal för mig och min vän. Suicide Zero, en ideell organisation med fokus på suicidprevention, skriver att stödet utifrån är en viktig del av en självmordsbenägen persons väg ut ur krisen. En enkel men viktig fråga visar att du ser, lyssnar och finns där.

Peter Parker behövde egentligen aldrig spindelnätet för att vara en hjälte. ”Med stora krafter följer ett stort ansvar”, som hans farbror Ben sa. Men visdomsorden var inte riktade till superhjälten – de var riktade till människan. Superkraften – som vi alla besitter – har alltid varit vår medmänsklighet.

 

LÄS MER OM "VI SOM BLEV KVAR"

Jonas Gardell: Hur kan vi svika dem som drabbats av det allra värsta?

Fyra personer tar sitt liv – varje dag

 

Självmordstankar?

Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. 

Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

 

Bris: 116 111, bris.se. Vuxentelefon: 077-150 50 50.

Hjälplinjen: 0771-22 00 60.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Självmordslinjen: 90 101, chatt.mind.se.

Föräldratelefon: 020-85 20 00.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 08-34 58 73.

 

Källor: mind.se och www.spesistockholm.se.