Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Arne Lapidus

"Krisen mellan Obama och Netanyahu akut"

Foto: Alexander Donka

TEL AVIV. Ett historiskt genombrott i riktning mot fred - eller ett lika historiskt svek som ofelbart leder till krig?

Israel, Saudiarabien och flera andra av Irans grannar känner sig hotade och fruktar att nattens atomavtal på sikt ger Iran kärnvapen.

Men resten av världen drar en lättnadens suck och tror på avspänning i Mellanöstern.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

De hårda internationella ekonomiska sanktionerna tvingade Iran till förhandlingsbordet. Iranierna står på gränsen till bankrutt sedan världen i praktiken upphört att göra affärer med dem – i ett försök att stoppa vad många ser som utvecklingen av ett iranskt kärnvapen.

Nu lättar det internationella samfundet på sanktionerna i utbyte mot att Iran begränsar sitt atomprogram och tillåter grundliga inspektioner av kärnanläggningarna.

Alldeles för tidigt att lätta på trycket, anser Israel, Saudiarabien, Egypten och arabländerna vid Persiska viken. Sanktionerna borde fortsätta tills man fått vattentäta garantier för att marschen mot en iransk atombomb helt stoppats, tycker grannarna som fruktar konsekvenserna om regimen i Teheran skulle få tillgång till kärnvapen.

- Israel är inte bundet av det här avtalet. Jag vill göra det klart att vi inte kommer att tillåta Iran att få militär atomkapacitet, säger Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

- I dag blev världen en mycket farligare plats eftersom den farligaste regimen i världen tog ett betydande steg mot att skaffa de farligaste vapnen i världen, säger han.

Enligt Netanyahu är det "ett dåligt avtal som ger Iran allt vad det vill: att sanktionerna delvis upphävs medan landet behåller en väsentlig del av sitt atomprogram". Fortsatt ekonomiskt tryck skulle "ha gett ett mycket bättre avtal" och fått iranierna att helt avveckla sitt atomprogram, enligt premiärministern.

Irans president Hassan Ruhani är däremot mycket nöjd:

- Det här avtalet gynnar alla regionens länder och världsfreden, säger han.

Netanyahu har i månader kämpat mot avtalet mellan Iran och de sex stormakterna som var på väg att förhandlas fram. Det var till stor del den israeliske premiärministerns envisa kampanj mot Irans atomprogram de senaste åren – inklusive israeliska hot om att på egen hand slå till militärt mot de iranska kärnanläggningarna - som övertygade världen om att sanktioner var nödvändiga. Nu anser han att sanktionerna visat sig effektiva och därför borde få fortsätta lite till.

Medan Israel högljutt protesterade – och protesterar – mot avtalet och därmed har hamnat i en djup kris i sina nära relationer med bäste vännen USA, verkar Saudiarabien i tysthet. Också saudierna har bakom kulisserna försökt övertyga USA ”att inte låta sig luras” av Iran.

Men ingen av dessa två allierade till USA kunde få president Barack Obama att backa. USA-presidenten är fast besluten att inte låta sig dras in i ytterligare ett krig i Mellanöstern. Någon amerikansk militär aktion mot Iran var därför aldrig aktuell, trots att Washington ofta antytt att en sådan möjlighet fanns.

Allmänna opinionen i USA är grundligt krigstrött och allt tal om ett amerikanskt angrepp mot de iranska kärnanläggningarna är därför mycket impopulärt. I den här frågan stödjer därför de annars ofta hökaktiga republikanerna i kongressen Obama, som nu talar om ett ”genombrott", även om den del skeptiska röster hörs från det hållet.

Israel fortsätter att antyda att ett israeliskt militärt tillslag är möjligt.

- Alla beslut avseende detta kommer att fattas självständigt och ansvarigt, säger utrikesminister Avigdor Lieberman och tillägget at "alla möjligheter är öppna".

Saudiarabien delar den israeliska oron. Det hänger ihop med den viktiga skiljelinjen mellan sunnimuslimer och shiamuslimer i den islamska världen. De sunnitiska saudierna ser det som ett existentiellt hot om de shiitiska grannarna i Iran skulle få kärnvapen. En iransk atombomb skulle på ett avgörande sätt stärka den radikala axeln Iran-Syrien-Hizbollah på de ”moderata” arabstaternas bekostnad – och därmed rubba maktbalansen i Mellanöstern.

Israel har sina egna skäl att känna oro. Iran har i åratal hotat Israel i skarpa ordalag och förklarat att landet borde utplånas från kartan. Men den nyvalde presidenten Hassan Ruhami ändrade den aggressiva retoriken i somras och inledde en ”leendets offensiv” mot västvärlden. Han tog direkt kontakt med USA efter 30 år av iskalla relationer mellan de båda länderna. Det var ett historiskt steg som Obama välkomnade – och som genast ledde till ett genombrott i förhandlingarna om atomprogrammet. Men Israel anser att det handlar om en fälla.

Efter den högljudda israeliska kritiken är krisen mellan Obama och Netanyahu i dag akut. Netanyahu söker till och med nya vänner som Ryssland. Många kommentatorer i Israel kritiserar därför premiärministern för att han med sitt ”hysteriska tonläge” har manövrerat in landet i en återvändsgränd – även om de i sak delar Netanyahus bedömning av läget.

I Iran väntas folket fira avtalet. Människorna har varit hårt ekonomiskt pressade av sanktionerna och varje lättnad kan förbättra människors vardagsliv.

- Det kommer att påverka vanligt folk enormt. De har varit under enormt tryck på grund av de ekonomiska sanktionerna och det har påverkat folket mycket mer än regimen, säger Irankännaren Tita Parsi till TT.

Arne Lapidus

arne.lapidus@expressen.se