Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Arne Lapidus

Avtalet: Genombrott eller ett misstag?

TEL AVIV. Historiskt genombrott eller historiskt misstag? Meningarna är delade om stormakternas avtal med Iran om övervakning av det iranska atomprogrammet.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Iran jublar, äntligen blir landet av med de hårda internationella sanktionerna som förlamar landets ekonomi. Barack Obama är mycket nöjd, äntligen når han en diplomatisk framgång efter en lång rad utrikespolitiska fiaskon. 

Västerländska affärsmän är lyckliga. De har redan packat ned sina orderböcker för att resa till Teheran, äntligen öppnas den iranska marknaden efter mångåriga sanktioner som i praktiken gjorde det omöjligt att handla med det isolerade Iran.

Obama och hans utrikesminister John Kerry förklarar att överenskommelsen -  ett ramavtal som är tänkt att bli färdigt och underskrivet senast den 30 juni - ställer Irans atomprogram under övervakning under tio år. Under den tiden minskas Irans kapacitet att anrika uran och därmed ska landet inte kunna framställa kärnvapen. Obama och Kerry försäkrar att det internationella samfundet har kontroll så att Iran inte i smyg kan bygga någon atombomb.

Men på något sätt verkar det som att entusiasmen över avtalet minskar ju närmare Iran bedömarna befinner sig.

Irans arabiska grannar bävar. Gulfstaterna, Saudiarabien, Jordanien och Egypten fruktar att Iran som redan är en expanderande militär stormakt i regionen nu också ska bli en ekonomisk stormakt  –  kanske till och med utrustad med atomvapen om det avtalade övervakningsprogrammet slår fel eller om iranierna helt enkelt har lyckats lura de internationella förhandlarna.

De sunnimuslimska arabländerna ser shiamuslimska Iran som det största hotet i Mellanöstern. Nyligen gick Saudiarabien och Egypten gemensamt till angrepp mot de Iranstödda houtirebellerna som är på väg att ta över Jemen. På samma sätt ser de hur Iran flyttar fram sina positioner i Libanon, Syrien, Irak och andra arabländer.

Så när president Barack Obama talar om ett ”bra avtal” och en ”historisk” händelse hörs inget jubel i arabvärlden. Obama underströk att han redan ringt sina allierade bland de arabiska ledarna samt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att informera dem. 

– Avtalet stoppar Irans väg mot kärnvapen, säger Obama, men det är tveksamt om han övertygar sina allierade i Mellanöstern - och inte heller sina motståndare på hemmaplan där representanthusets republikanske talman John Boehner kallar avtalet "alarmerande".

Netanyahu är avtalets kanske bittraste kritiker och kallade det ett ”historiskt misstag”, redan innan förhandlarna kommit överens på torsdagskvällen. Han har i åratal varnat för iranska kärnvapen och säger att de skulle vara ett hot inte bara mot Israels existens utan mot världsfreden.  Han pekar på vad han kallar Irans aggressiva politik i Mellanöstern och talar om axeln Iran-Lausanne-Jemen, alltså om ett samband mellan förhandlingarna i schweiziska Lausanne och den iranska politiken gentemot Jemen under senare tid.

Netanyahus kritik av den amerikanska Iranpolitiken har till och med skapat en djup kris mellan Israel och USA, något som Israel knappast har råd med under längre tid med eftersom USA är landets främsta bundsförvant. Det är en indikation på hur viktig Iranfrågan är för den israeliske premiärministern.

Men de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, alltså USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike, som tillsammans med Tyskland förhandlade fram avtalet med Iran bortser från farhågorna i Mellanöstern. De ser det som en historisk chans att återföra Iran till den internationella gemenskapen, något de hoppas ska stabilisera den oroliga regionen. För USA är avtalet också en chans att reparera relationerna med Iran, som bröts efter ayatollah Khomeinis islamistiska revolution 1979.

Dessutom fanns egentligen ingen annan möjlighet än att komma överens med iranierna. Som många bedömare och politiker påpekat är det enda andra alternativet att försöka slå ut Irans atomanläggningar med militära medel, något som skulle leda till storkrig med oöverskådliga konsekvenser.

Iranierna har hela tiden hävdat att deras atomprogram bara har fredliga syften. Nu får de en chans att bevisa det under hård internationell kontroll. 

Arne Lapidus

arne.lapidus@expressen.se