Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anne-Sofie Näslund

Emma Gonzalez kan få en plats i historieböckerna

NEW YORK. Kommer det förändra någonting?

Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan efter en skolskjutning.

Svaret har alltid varit nej.

Den här gången svarar jag ja – och Emma Gonzalez. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I december 2012 stod president Obama i Vita huset. Tårarna rann nerför kinderna när han vädjade till det polariserade USA:

– Vi måste gå samman och ta meningsfulla åtgärder för att förhindra att fler liknande tragedier inträffar – oavsett politik.

26 personer, varav 20 barn, hade precis skjutits ihjäl på lågstadieskolan Sandy Hook i Newtown. Bilder på barnen och de förtvivlade föräldrarna var omöjliga att värja sig emot, de var ju bara barn. Den gången trodde många att opinionen skulle växa så stark att även republikanska kongressledamöter skulle behöva rösta för skärpta vapenlagar. Istället blockerades Obamas förslag av kongressen, ivrigt påhejad av NRA – vapenlobbyn som i praktiken betalat för många av kongressledamöters platser.

Efter det var det svårt att se hur någonting skulle kunna få USA:s vapenlagar att skärpas. Om inte efter Sandy Hook, så när?

Svaret är fem år senare när 18-åriga Emma Gonzalez kliver ut i rampljuset. 

Några dagar tidigare har 17 av hennes skolkamrater skjutits ihjäl på Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland. 

Hon gråter också. Men framför allt pratar hon. I elva minuter – så hela världen lyssnar.

– Vi är barnen ni kommer att läsa om i läroböckerna. Inte för att vi är ännu några siffror i statistiken över masskjutningar i USA, utan för att vi kommer att vara den sista masskjutningen.

Hon talar direkt till president Trump, hon talar direkt till kongressen och hon talar direkt till alla amerikaner som slåss för Second Amendment – det andra tillägget i konstitutionen från 1791 som handlar om amerikanernas rätt att bära vapen.

Hon kallar vapenförespråkarnas argument för ”bullshit” och kräver förändring. Talet får enorm uppmärksamhet och hennes namn trendar på Twitter. När hon själv startar ett Twitterkonto får hon snabbt 1,26 miljoner följare – att jämföra med NRA:s 633 000.

Under ett town hall-möte arrangerat av CNN ställs hon mot NRA:s talesperson Dana Loesch och kräver bland annat att få veta hur organisationen ställer sig till bump stocks, det lagliga tillbehör som gör halvautomatiska vapen helautomatiska. När Dana Loesch tycks slingra sig och likt en politiker svarar på något annat, styr Emma Gonzalez tillbaka samtalet dit hon ville ha det.

I veckan frontar hon Time Magazine tillsammans med fyra andra överlevare och hyllas av Barack och Michelle Obama.

”Ni har hjälpt till att väcka nationens medvetande”, skriver de i ett brev.

På Twitter svarar NRA att problemet med Times omslag är att de "totalt ignorerat en överlevare som är vapenförspråkare". Och de har rätt – för en gångs skull har den mäktiga lobbyorganisationen inte ordet.

Det har sagts att elevernas proteströrelse i dag når kulmen när hundratusentals människor väntas delta i marschen ”March for our lives” genom Washingtons gator. 

Men frågan är om vi inte kommer att se tillbaka och tänka att det bara var början.