Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anne-Sofie Näslund

Är det inte den här rollen Sverige sagt att vi ska ha?

Statsminister Stefan Löfven tog upp Nordkoreakrisen med USA:s president Donald Trump när de två träffades personligen för första gången. Foto: TINA MAGNERGÅRD-BJERS/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ulla Löfven, Stefan Löfven, Donald Trump och Melania Trump vid en mottagning i New York på tisdagskvällen.

I måndags skrev jag om att Stefan Löfven vill erbjuda Trump hjälp i den upptrappade, extremt komplicerade konflikten mellan USA och Nordkorea. Statsministern skulle personligen ta upp frågan med Trump under deras möte på en mottagning på Manhattan i tisdags kväll.

Då tog det hus i mejlboxen.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ove, Hans, Peter och några andra som i vanlig ordning ska berätta hur saker ligger till gillade inte alls detta. De skrev att Trump vet bäst. Att Sverige fått storhetsvansinne. Att Löfven hade viktigare saker att hantera på hemmaplan och ska ta hand om sina egna. Andra skrev att det snarare är Trump som borde hjälpa Sverige. (Oklart med vad – men inte kan de mena Nordkorea eftersom Sverige är skyddsmakt åt USA i Nordkorea och ett av få västländer med ambassad i landet och på förhållandevis god fot med diktaturen).

Trump höll som bekant ett patriotiskt tal från FN:s talarstol i veckan om hur USA alltid ska komma i första hand och kryddade sedan talet med att hota med att utplåna Nordkorea nu när hans diplomatiska idéer börjar tryta (vilket fick utrikesminister Margot Wallström att vifta med FN-stadgan).

Om man då minns att fler medier under valrörelsen rapporterades att Trump i ett möte med utrikespolitiska rådgivare ska ha ifrågasatt varför USA hade kärnvapen om de ändå inte används – ja då känns det onekligen lite läskigt. 

De kan verka motsägelsefullt att gilla Trump och samtidigt anamma den svenska jantelagen om att vi (i det här fallet Löfven) inte ska tro att vi är något. Men så kan det vara i en mejlbox.

LÄS MER: Här möts Löfven och Trump för första gången 

Statsminister Stefan Löfven höll en pressträff under onsdagen vid FN-högkvarteret i New York.Foto: TINA MAGNERGÅRD BJERS/TT / TT NYHETSBYRÅN

På många sätt har de så klart rätt, Sverige ska inte tro att vi är något i jämförelse med betydligt mer maktfulla spelare som Kina, Ryssland och USA. Utan deras helhjärtade försök är det svårt att se en politisk lösning i Nordkorea.

Och visst har Trump rätt när han säger att FN skulle kunna reformeras, bli mer effektivt och visst är FN på många sätt en klubb för inbördes beundran.

Men om vi bortser från det en liten stund, och bortser från att Sverige är ett pytteland i jämförelse – är det inte den här rollen Sverige sagt att vi ska ha?

LÄS MER: Trump öppen för inspel från Sverige 

Folke Bernadotte gjorde stora insatser för mänskliga rättigheter och fredsbevarande arbete.Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Om vi nu ska kalla oss en humanitär stormakt (vilket Löfvens regering knappast är först med att vilja göra). Om vi nu ska sitta i säkerhetsrådet med stora ambitioner, prata om att göra skillnad och stoppa konflikter och kriser redan innan de bryter ut. Tja, då måste vi nog sticka ut hakan lite emellanåt, hur små vi än är. Att erbjuda information, kontakter och börja med att försöka få ner retoriken några grader länderna emellan – som Löfven nämnde – är ändå ganska harmlöst. 

När Sverige slogs om den prestigefulla platsen i FN:s säkerhetsråd var en del av taktiken att namedroppa svenskar som haft stor betydelse för FN och mänskliga rättigheter. Taktiken gick internt under paraden "Vi talar med integritet" och personer som Dag Hammarskjöld och Olof Palme skulle nämnas när man pratade med länder som kunde tänkas rösta på Sverige. Det finns en rad svenskar som gjort stora insatser för mänskliga rättigheter och fredsbevarande arbete – ofta i FN:s namn – Folke Bernadotte och Alva Myrdal för att nämna ytterligare två.

Om Löfven vill hamna på den listan, eller bara bli ihågkommen som svensken som försökte få Trump att ta ett djupt andetag när han funderade på att utplåna delar av världen, kan han väl få göra det. Jag tänker i alla fall inte säga att det är bortkastad tid.