Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Sverige har svikit de verkliga samhällsbärarna

Expressens granskning avslöjar att smittan spritts mest och snabbast i Stockholms utsatta förorter.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Det är farligt, livsfarligt, att vara fattig. Särskilt under en pandemi. 

Smittan får fäste i utsatta förorter. Medan överklassen klarar sig.

Vårdbiträden och busschaufförer kan inte jobba hemifrån eller isolera sig. 

Sverige har svikit de verkliga samhällsbärarna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Expressens granskning avslöjar att smittan spritts mest och snabbast i Stockholms utsatta förorter. Områden med många utlandsfödda, lågavlönade och trångbodda.   

Detta medan överklassen i sina våningar på Östermalm eller lyxvillor i Djursholm eller Lidingö nästan klarar sig helt från smitta. 

Expressens unika kartläggning är helt i linje med preliminära resultat från en pågående vetenskaplig studie från Zoonosis Science Center i Uppsala. Forskargruppen testar hur hög andel av Stockholmarna i olika bostadsområden som utvecklat antikroppar mot viruset. 

– På Östermalm var inte en käft positiv, men i Rissne och Tensta ser det helt annorlunda ut, har Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och en av forskarna i gruppen, sagt till Expressen.

Folkhälsomyndighetens experter - som rådgivaren Johan Giesecke - har killgissat om smittan, påstått att Sverige gör rätt och alla andra fel. Den tidigare statsepidemiologen talar om flockimmunitet och att 60 procent i Sverige skulle haft viruset i slutet av maj. 

Coronatestningen har gått pinsamt trögt i Sverige. Men siffror från privata testföretaget Welabs visar att knappt 11 procent hade antikroppar mot viruset. 

Folkhälsomyndigheten har hela tiden utgått från att coronaviruset beter sig som en vanlig influensa och smetas ut jämt över hela befolkningen. 

Men coronaviruset är en klustersmitta. Vissa områden och grupper drabbas. Smittan hoppar runt och det tar längre tid att uppnå flockimmunitet. 

Medan Folkhälsomyndigheten bitit sig fast vid felaktiga föreställningar har människor offrats.  

Officiell information om smittan och att man ska vara uppmärksam på symtom som hosta, feber och luftvägsproblem gavs främst på svenska, möjligen även engelska. Men det saknades information om covid-19 på andra språk, vilket Expressen kunde avslöja den 12 mars.

Den 22 mars larmade svensksomaliska läkarföreningen att sex av de då 15 döda i Stockholm är svensksomalier, fem av dem bosatta i Järvaområdet i Stockholm. 

De får skulden för sin egen död. 

Lars-Göran, Roger och Conny och andra arga män mejlar och berättar för mig att allt är utlänningarnas fel. Först kineserna förstås. Sen är det svensksomaliernas fel att de blir smittade. Mina ilskna brevvänner nämner aldrig de välbärgade alpresenärerna.  

Läkaren Narges Nasser vid Rinkebys vårdcentral säger till Dagens Nyheter att vårdcentralen blivit en miniakut med många smittade.

– I en tvåa kan det bo sex personer, då är det svårt att skydda sig eller isolera sig, säger han. 

Många smittade är arbetarklass, jobbar inom äldreomsorgen, är barnskötare eller busschaufförer. Folkhälsomyndighetens egen studie visa att taxi-, buss- och spårvagnschaufförer, pizzabagare, fastighetsskötare och städare är högriskyrken för att få diagnosen covid-19.  

De har ingen möjlighet att arbeta hemma. De kan inte isolera sig i ett avsides beläget sommarhus och sköta jobbet via Zoom eller Skype. Den som saknar bil och körkort tvingas använda kollektivtrafiken.   

Hälsan är sämre i socialt utsatta grupper. Enligt Folkhälsomyndigheten är diabetes, hjärtkärlsjukdomar, njursjukdomar och övervikt vanligare bland utrikes födda. Sjukdomar som ökar risken för att bli svårt sjuk och dö av Covid-19. 

De verkliga samhällsbärarna - lågavlönade kvinnor och män i vård och omsorg, transport och service som utför allt det viktiga arbetet som måste fortgå även under en pandemi - är svikna på så många sätt. 

Många av hjältarna i sjukvård och äldreomsorg är födda i ett annat land än Sverige. Var tredje personal i äldreomsorgen är utrikesfödd, i Stockholm mer än varannan, enligt siffror från Socialstyrelsen. 

Äldreboendena i Stockholm som fick in covid-19 har en betydligt högre andel tim- och bemanningsanställda än smittfria boenden. 

Ett vårdbiträde med en ”sms-anställning” kanske varken har råd eller vågar stanna hemma vid symtom. Vem vet när nästa pass kommer? De måste dessutom ofta jobba på flera olika ställen. 

Personalen i äldreomsorgen har dessutom tvingats arbeta med smittade äldre helt utan skyddsutrustning eller med bristfällig sådan, vilket Expressen tidigt avslöjade.  

Jag har granskat bristerna i svensk vård och äldreomsorg i över tjugo år. Politiker av alla färger har orsakat eländet med usla och kortsiktiga beslut. Pandemin har gjort krisen plågsamt uppenbar. 

Region Stockholm försökte först hemligstämpla förekomsten av smitta i rika områden. Utan undersökande journalistik skulle vi aldrig fått veta. 

Hälso- och sjukvården ska, enligt lagen, ges på lika villkor för hela befolkningen. Behovet ska avgöra, inte plånbok eller samhällsklass. 

Folhälsomyndighet och politiker har erkänt att Sverige misslyckats med att skydda äldre. Det är tyst om att de misslyckats med skydda människorna i huvudstadens mest utsatta förorter. Många av dem är välfärdens fotsoldater. 

 

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset.