Anna Bäsén

Så kan läkarna ta reda på vem som riskerar att dö

Senaste nytt om coronautvecklingen i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Bertil Lindahl Professor i kardiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Foto: David Naylor / Uppsala universitet

Många som insjuknar och behöver sjukhusvårdas för covid-19 får hjärtkärlproblem som proppar.  

Tre enkla blodprover tycks kunna förutsäga risken att bli svårt sjuk eller dö.

Eftersom smittan är ny och kunskapsluckorna stora får läkarna pröva sig fram.  

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Att den nya sjukdomen covid-19 ger allvarliga problem med lungor och andning är välkänt. Ny forskning och erfarenheter från svenska sjukhus visar att även hjärta och blodkärl kan skadas. 

Patienter med covid-19 har visat sig ha högre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som proppar i lungor och ben, stroke, akut hjärtinfarkt, akut hjärtmuskelinflammation, arytmier (att hjärtat slår oregelbundet) och hjärtsvikt.  

Forskarna vet ännu inte säkert hur vanligt det är. En kinesisk studie av 150 patienter som beskrivs i Läkartidningen hade så mycket som 49 procent av patienterna påverkan på hjärtmuskeln, 16,7 procent drabbades av arytmier och 7,2 procent av akut hjärtinfarkt. 

– Vi vet att de kan råka ut för ett antal olika komplikationer. Infektionen i sig påverkar kärlväggen och blodets koagulationsförmåga, säger Bertil Lindahl, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ny forskning och erfarenheter från svenska sjukhus visar att även hjärta och blodkärl kan skadas av covid-19.

Immunförsvaret kan överreagera

Flera olika mekanismer misstänks ligga bakom. Coronaviruset kan trigga immunförsvaret att överreagera och ge en inflammatorisk reaktion i kärlen som ökar risken för proppbildning. Smittan kan orsaka cytokinstorm, en våldsam och giftig immunologisk överreaktion, som kan skada organ som lungor och hjärta.  

Coronaviruset tar sig in i kroppens celler via en receptor vi har många av i hjärtat, vilket också skulle kunna vara en förklaring.

Eftersom sjukdomen är ny är det mycket läkarna ännu inte vet. Forskningen kring covid-19 är intensiv. Den vanliga vetenskapliga gången fungerar inte just nu. Forskare lägger ut sina resultat direkt på nätet. Man hinner inte vänta på att studierna ska granskas av andra oberoende forskare och publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Det finns inte heller tid att vänta på att myndigheter som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ska ta fram riktlinjer och rekommendationer för diagnos och behandling.

Behovet av att snabbt sprida kunskap är stort. I onsdags hölls ett seminarium om covid-19 och hjärt- och kärlsjukdomar som arrangerades av flera organisationer, bland annat Svenska Läkaresällskapet och Kardiologföreningen. Den senaste forskningen och erfarenheter från svenska sjukhus visar att tre enkla blodprover kan hjälpa läkarna att upptäcka patienter med extra hög risk att bli svårt sjuka och dö. Alla tre används redan i dag i vanlig rutinsjukvård.

Ny forskning och erfarenhet från svenska sjukhus visar att tre enkla blodprover kan hjälpa läkarna att upptäcka patienter med extra hög risk att bli svårt sjuka och dö. 

Tre blodprover när coronapatienten kommer till vården kan identifiera ifall den riskerar att bli så svårt sjuk att det finns risk för livet.
Foto: Colourbox

Provet visar skadan

Studier, framför allt från Kina, har visat att mellan 5 och 30 procent av de smittade som sjukhusvårdas får förhöjda halter av troponin. Det är ett ämne som finns i hjärtmuskelcellerna och som frigörs när hjärtat skadas. Provet visar om hjärtmuskeln skadats och hur stor skadan är. 

I dag tas troponinprov vid misstänkt hjärtinfarkt. Nu verkar provet också vara användbart vid covid-19. En studie visar att varannan patient som hade förhöjda värden dog, jämfört med cirka 5 procent av de med normala värden. 

– Det är viktigt att ta reda på den underliggande orsaken till hjärtskadan hos patienter med covid-19 som har förhöjda troponinnivåer. Om infektionen utlöst en hjärtinfarkt är det viktigt att patienten får sedvanlig effektiv infarktbehandling, säger Bertil Lindahl.    

Ett annat blodprov som kan ge viktig information heter NT-proBNP och mäter hjärtats pumpförmåga. Om patienten drabbats av hjärtsvikt kan det behandlas med läkemedel. Även det här provet används i vanlig rutinsjukvård vid misstanke om hjärtsvikt.  

D-dimer är ett ämne som ökar efter en blodpropp. Det tas ofta vid symtom på proppar i blodkärlen, exempelvis i lungor eller ben. Flera studier av patienter som insjuknat i covid-19 visar att de som har höga nivåer av D-dimer har ökad risk att behöva intensivvård och ökad risk att dö. 

Medicin mot proppar

På sjukhus får covid-19-sjuka i regel sprutor med medicinen heparin som skyddar mot proppar. Detta eftersom att den som blir sängliggande en längre tid har högre risk att få proppar. 

– När D-dimer stiger är det ett mycket dåligt tecken. Då är det naturligt att ge de här patienterna mer proppförebyggande medicin, säger Bertil Lindahl.    

De nya rönen visar att sjukvården inte bara måste fokusera på de smittades andningsorgan - utan även leta efter hjärt- och kärlproblem. 

Covid-19 kan ge bestående skador, som ärrbildning i lungor och hjärta. En del av de hårdast drabbade kommer att behöva lång tid för att återhämta sig, månader, kanske till och med år. Ju tidigare läkarna kan hitta och behandla de som riskerar allvarlig sjukdom och död desto bättre chanser för patienterna att överleva och få ett bra liv efter pandemin.   


ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 



LYSSNA: 

Podcasten Expressen förklarar. Medicinreporter Anna Bäsén om hur man kan förstå den svenska statistiken om antalet som blivit sjuka och dött av coronaviruset, om att jämföra siffror mellan olika länder och effekten av social distansering. 

Svenskarna berättar: Så är det att ha corona

Stefan, Kjell och Sofia är några av de som smittats – har helt olika symptom.