Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Nu syns corona i statistiken – markant ökning av döda

Senaste nytt om coronautvecklingen i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helgerna.
Ökningen av döda i statistiken är allra högst i Stockholms län.Foto: ANDRES KUDACKI / AP TT NYHETSBYRÅN

Nu syns en uppenbar coronaeffekt i dödsfallsstatistiken, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. 

Ökningen av antalet döda är störst i Stockholm, men syns även i Sörmland, Östergötland och Dalarna. 

Flest är dödsfallen bland äldre män. 

– Det är en väldigt påtaglig ökning av antalet döda, säger statistikern Tomas Johansson. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den pågående pandemin gör tydliga avtryck i dödsfallsstatistiken. Det anser Tomas Johansson, på SCB:s enhet för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd, som tagit fram statistiken. 

– Det märks tydligt att vi har en coronapandemi. Antalet döda ökar, både totalt, i vissa län och i vissa kommuner, säger han. 

SCB:s statistik är preliminär och är att betrakta som rådata. Siffrorna baseras på dödsbevis som läkare skriver och som skickas till Skattemyndigheten. Myndigheten registrerar dödsfallet i folkbokföringen och först efter det får SCB informationen. 

Eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen kommer den att förändras och siffrorna justeras uppåt. Statistiken är uppdaterad till och med den 17 april, men är särskilt osäker för de senaste dagarna.

– Det tar en till två veckor att få in dödsfallen. De som dog under helgen är inte med, och jag skulle säga att det finns en kraftig underrapportering från onsdags, kanske till och med tisdags, förra veckan, säger Johansson.  

Många olika faktorer påverkar antalet dödsfall. Antalet döda kan variera stort mellan år, månader, veckor och dagar. Antal dödsfall per år beror till stor del på demografin – hur åldersstrukturen i befolkningen ser ut.

Exempelvis är 40-talisterna många, vilket gör att antalet döda förväntas öka närmaste decennierna. Ökad livslängd påverkar också. Hur hårt den vanliga säsongsinfluensan slår mot de äldre är också betydelsefullt. 

Normalt sett dör flest under höst och vinter, och dödsfallen minskar under våren och sommaren. Under vecka 14 och 15 i år dog 4 613 personer i Sverige mot medelvärdet 3 564 åren 2015 till 2019.

– Ett normalår brukar dödsfallen vända neråt i april och vara som minst i juni-juli. Men nu syns en helt motsatt trend, dödsfallen ökar från vecka 12 och framåt och är klart högre än tidigare under året, säger statistikern Johansson. 

https://datawrapper.dwcdn.net/9ddlb/3/https://datawrapper.dwcdn.net/882sL/2/

Vilka län har drabbats värst?

Det hårt coronadrabbade Stockholms län sticker ut. Antalet döda har mer än fördubblats vecka 15, 727 mot medelvärdet 298 åren 2015 till 2019. Veckan innan är det en knapp fördubbling, 623 mot medeltalet 313. En kraftig ökning syns i åldrarna 65 år och äldre jämfört med tidigare år. 

I Sörmland, som haft många coronasmittade, har dödsfallen också ökat, från 112 och 100 veckorna 14 och 15, mot medeltalet 57 åren 2015 till 2019. Enligt Tomas Johansson kan det finnas en coronaeffekt i dödsfallstatistiken även i Östergötland, Uppsala, Dalarna och Sörmland. 

– Det som händer i samhället nu skulle vara svårförklarligt om det inte var för coronapandemin, säger han. 

I Skåne och Västra Götaland tycks man inte se någon coronaeffekt på antalet dödsfall. Tvärtom, antalet dödsfall har minskat, om man jämför antalet dödsfall årets 15 första veckor med medelantalet dödsfall samma period åren 2015 till 2019. 

Dödsorsakerna redovisas dock inte i SCB:s statistik. 

– Vi vet inte vad som beror på coronaviruset eller om annan dödlighet går upp, exempelvis att man inte söker vård för andra åkommor i samma utsträckning som tidigare. Å andra sidan kan det också vara så att färre dör i bilolyckor eftersom det är färre ute på vägarna nu.   

https://datawrapper.dwcdn.net/ygS9j/1/

Det är vanskligt att jämföra dödstalen i mindre kommuner, tycker Tomas Johansson, i synnerhet sådana med under 15 000 invånare, då små slumpmässiga variationer kan ge stora utslag. 

Men Johansson menar att det syns en kraftig ökning i Borlänge kommun med 53 döda de första tio dagarna i april, jämfört med 13 och 7 dödsfall samma tid de två föregående åren.  

Varför är män värre drabbade?

Störst överdödlighet finns i gruppen 80 till 89 år. Män som är 80 år eller äldre står för den relativt största ökningen av antalet döda under vecka 15. Nästan 50 procent fler döda än medelantalet för åren 2015–2019.

– Coronaviruset verkar ge sig på män i högre utsträckning. Varför män är skörare vet vi inte. 

Rökning kan vara en riskfaktor för att bli svårt sjuk i covid-19. Det skulle kunna vara en delförklaring, säger Tomas Johansson. 

– I de här åldersgrupperna, födda på 30-, 40- och 50-talet, är det sannolikt fler män än kvinnor som röker eller har varit rökare. Kvinnor är en ganska ny grupp som rökare.

https://datawrapper.dwcdn.net/0HHp3/2/

Folkhälsomyndigheten har varit försiktigt positiv och talat om att ökningen av antalet fall tycks plana ut. Om det stämmer kommer det inte att visa sig i SCB:s dödsfallsstatistik på flera veckor. Experter brukar säga att det tar åtminstone två veckor innan vården märker någon lättnad och tre innan det påverkar dödstalen. Till det kommer en eller ett par veckors eftersläpning när det gäller inrapporteringen av dödsfallen till SCB. 

Stockholm har en förhållandevis ung befolkning, jämfört med många andra delar av landet. Smittan skulle kunna slå mycket hårt och den sprids på samma sätt i län och kommuner med en annan ålderssammansättning, med många som är 80 år eller äldre. 

– Men det är svårt att säga. I norra delarna av landet, där man har en äldre befolkning, är det även lite mer glesbefolkat och då kanske det är enklare att hålla social distans än i Stockholm. 

https://datawrapper.dwcdn.net/Dro3n/1/https://datawrapper.dwcdn.net/PBfLD/2/

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 

 

LYSSNA: 

Podcasten Expressen förklarar. Medicinreporter Anna Bäsén om hur man kan förstå den svenska statistiken om antalet som blivit sjuka och dött av coronaviruset, om att jämföra siffror mellan olika länder och effekten av social distansering.