Anna Bäsén
Coronaviruset påverkar blodet. Smittan startar kraftiga inflammatoriska processer i lungorna, men även andra delar av kroppen, som ökar blodets benägenhet att bilda blodproppar, tromboser. Patienter med covid-19 drabbades av proppar, framför allt venösa i lungor och ben, men även arteriella med stroke och hjärtinfarkt. Tromboserna visade sig också öka risken att dö i covid-19. Fenomenet överraskade först läkarna.
– Vi blev lite tagna på sängen. Det kom larmrapporter från Italien, och sen fick vi på koagulationsmottagningen mer och mer samtal på vår jourtelefon från kollegor om blodproppar vid covid-19, säger Maria Bruzelius, biträdande överläkare på Koagulationsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet.
Sambandet hade inte visat sig lika tydligt i Kina. Venösa blodproppar är vanligare i Europa än i Asien. Det beror dels på ärftliga faktorer, men också på att européer är både längre och tyngre.
Den här smittan kommer att finnas kvar i befolkningen en tid
Maria Bruzelius och hennes kolleger försöker ta reda på hur många smittade svenskar som får proppar som komplikation. Tidigare studier har visat att upp till 40 procent av de IVA-vårdade patienterna drabbas och tre till sex procent av de som vårdas på vanlig vårdavdelning. Det är okänt hur många som drabbas som inte vårdats på sjukhus för covid-19 men varit ordentligt sjuka i infektionen.
– Den här smittan kommer att finnas kvar i befolkningen en tid. Därför är det vår skyldighet att forska, hur vi bäst tar hand om de som smittats och skyddar dem mot framtida hjärtkärlproblem.
Flera olika mekanismer ligger bakom den ökade propprisken. När viruset kommer ner i lungorna bildas segt slem som är kraftigt irriterande och ger en inflammation i lungans alveoler och vävnad runtomkring. Inflammationen kan leda till att pyttesmå proppar, mikrotromboser, bildas vilket gör att blodet inte kan flöda obehindrat. Mikrotromboser kan också slå ut njurarnas funktion. De kan också bygga på sig och ge större proppar i lungor, ben, hjärna och hjärta.
Patienter med covid-19 har visat sig behöva ovanligt lång vårdtid, att de ligger på intensiven en månad är inte ovanligt. Det är väl känt att sängliggande ökar risken för tromboser.
Upp till var tionde svensk har en genetisk variant, så kallad APC–resistens eller Faktor V Leidenmutation, som gör att blodet lättare levrar sig. Evolutionärt kan det varit en fördel, exempelvis genom att kvinnliga bärare förlorade mindre blod under förlossningen. Samtidigt har de fyra gånger så stor risk att få ventromboser, särskilt i benen, som personer utan anlaget.
De flesta vet inte att de har en ärftligt förhöjd risk för tromboser. Det är inget som screenas i sjukvården. Men om man har en släkting som fått en propp i ung ålder, före 50, kan man misstänka APC-resistens.
Det är viktigt att den som blir sängliggande hemma tar kontakt med sjukvården för läkarbedömning
Maria Bruzelius försöker ta reda på om covid-19 kan vara extra farlig för APC-resistenta.
Blodgruppen spelar roll vid covid-19. Personer med blodgrupp A har högre risk att bli svårt sjuka och dö av smittan, vilket Expressen tidigare rapporterat om. Den som har blodgrupp O, däremot, drabbas i lägre utsträckning. Personer med blodgrupp A har generellt högre risk att få blodproppar.
Klassiska riskfaktorer som övervikt, diabetes, p-piller och hormonbehandling mot klimakteriet och tidigare hjärtsjukdom kan också ha betydelse.
Patienter med covid-19 som vårdas på sjukhus får därför blodförtunnande läkemedel.
Men Maria Bruzelius understryker att även smittade som inte blir så dåliga att de behöver sjukhusvård kan ha en ökad propprisk. Det gäller särskilt de som tillhör en riskgrupp eller redan har riskfaktorer för att drabbas av venösa proppar.
– Det är viktigt att den som blir sängliggande hemma tar kontakt med sjukvården för läkarbedömning. Det är bättre att ta blodförtunnande medel tidigt för att förebygga en propp.
ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen.
Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin.
Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset.