Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Inte alla långtidssjuka har haft covid-19

En växande skara av långtidssjuka, ofta kvinnor, har slutit sig samman i jakt på svar.
En sjuksköterska gör coronaprovtagning i Nederländerna.
Foto: ROBIN UTRECHT/SHUTTERSTOCK / ROBIN UTRECHT/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

De långtidssjuka är med största sannolikhet en väldigt blandad grupp. 

En del har haft covid-19. 

Andra har helt andra sjukdomar och hälsobesvär.

Det viktiga är att de tas på allvar och att deras symtom utreds ordentligt.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kvinnor med fysiska symtom riskerar att inte tas på allvar i sjukvården. Det gäller bland annat vid smärta, hjärtproblem, endometrios och förlossningsskador vilket finns belagt både i forskning och i kvinnornas egna anmälningar av vården. 

Majoriteten som samlas för att stötta varandra i Facebookgrupper för personer med långdragna symtom vid covid-19 är kvinnor. 

Vi vet att viruset kan angripa en rad organ, få immunförsvaret att överreagera och starta inflammatoriska processer som bland annat ökar risken för blodproppar. Drabbade kan bli förvirrade och få svårt med minne och koncentrationsförmåga. Ny svensk forskning visar att de som varit svårt sjuka får tecken på hjärnskada, om den är övergående eller inte vet forskarna inte ännu.

Covid-19 verkar vara mer akut farligt och dödligt för män än kvinnor. Det syns på intensivvårdsavdelningar i Sverige och runtom i världen. Föreslagna orsaker till att män blir svårare sjuka är skillnader i hormoner och immunförsvar. 

Det är mycket vi inte vet. Smittan är ny och om hur den påverkar på längre sikt vet vi nästan inget alls om. Därför är det inte otänkbart att kvinnor skulle kunna ha en högre risk än män att få långdragna och besvärliga men icke-livshotande symtom. 

Exakt hur många som varit infekterade får vi kanske aldrig veta. Det är inte säkert att alla smittade utvecklar mätbara antikroppar.    

Men sannolikt är det också så att även andra sjukdomar och hälsobesvär misstas för långdragna symtom på den nya smittan. Det vore inte underligt i så fall. Den nya smittan är plågsamt närvarande i allas våra liv. 

Det kan vara riskabelt att låsa sig alltför hårt till en diagnos. Jag kommer att tänka på personer med långvariga besvär de misstänker beror på borrelia. De är missförstådda i den vanliga vården och vänder sig ofta till alternativmedicinen. Många betalar dyrt för detoxkurer och årslång antibiotikabehandling som saknar vetenskapligt stöd. Det senare kan i stället leda till sjuklighet som svampinfektioner och resistenta bakterier.

Infektionsprofessor Björn Olsen, som lett en särskild mottagning, har berättat att bara tio av 300 hade en aktiv borreliainfektion. De flesta har aldrig haft borrelia. Läkarna upptäckte ett fåtal fall av sjukdomar som MS och ALS. Hos hälften hittades tecken på inflammation av oklar orsak, de kan bli hjälpta av exempelvis antiinflammatoriska mediciner. Många blev lättade bara över att veta att de inte hade en pågående borreliainfektion.  

Den som mår dåligt har rätt att bli bemött med respekt i sjukvården. Läkarna får inte missa att utreda andra tänkbara orsaker till symtomen som hjärtkärlsjukdomar, reumatism eller cancer. Och människors lidande ska aldrig nonchaleras - oavsett om den misstänkta orsaken kan påvisas med dagens testmetoder eller inte. 


ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset.