Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Immuniteten efter corona är inte vad man hoppats

Se senaste nyheterna med Expressen TV
Ännu är det osäkert vilket skydd man får efter att ha varit sjuk i covid-19.Foto: RONALD WITTEK / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Antikroppstest för covid-19.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nya studier visar att alla som insjuknar inte får antikroppar mot virussjukdomen.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vilket skydd den som haft covid-19 får mot att insjukna igen är osäkert. 

Fyra av tio med lindriga symtom har inte ens mätbara antikroppar efter tre månader, enligt en studie.

Samtidigt visar ny svensk forskning att många i stället har så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vilken immunitet man får efter genomgången infektion är en brännande fråga. Faktiskt helt avgörande så länge vi inte har ett fungerande vaccin. 140 olika vaccinkandidater är under utveckling. Men få experter tror att det kommer ett vaccin i år. Än mindre hinna få fram miljarder doser. 

Nu öppnar många länder sina gränser och intresset för så kallade coronapass ökar. Det är ett intyg på att man utvecklat antikroppar mot det nya coronaviruset och därmed skulle kunna resa och arbeta fritt. Frågan har diskuterats på EU-nivå och i länder som Storbritannien och Tyskland. I Estland testas just nu en ”immunitets-app”. Även i Sverige finns en liknande app med namnet Coronafree. Flera svenska privata vårdföretag tar betalt för coronapass - testning av antikroppar och utfärdandet av så kallade ”friskhetsintyg”. 

Både forskare och världshälsoorganisationen WHO har uttryckt tveksamhet inför coronapassen. En invändning är att det finns många antikroppstester av dålig kvalitet ute på marknaden, man kan få fel svar. Ett falskt positiv svar skulle kunna att man tror sig vara immun, inte skyddar sig och andra och sprider smitta. En annan oro är att vissa medvetet skulle försöka bli smittade för att få ett coronapass. När gula febern härjade i USA förekom det att fattiga utsatte sig för viruset för att kunna få jobb, många dog.    

I dag vet forskarna heller inte säkert vad ett positivt antikroppstest egentligen innebär. De flesta experter är ense om att antikroppar innebär någon form av immunitet. I tisdags gav Folkhälsomyndigheten beskedet personer med antikroppar har mindre risk att bli smittade igen och smitta vidare, och att de kan de umgås med riskgrupper.

Men man vet inte hur starkt skyddet är och hur länge immuniteten varar, om det handlar om månader eller år. 

Tidigare studier har visat att antikroppar mot coronavirusen Sars och Mers består i minst ett år eller mer. 

Många som smittas av det nya coronaviruset får inga eller milda symtom. Flera studier visar att de får lägre nivåer antikroppar, kanske inte ens mätbara nivåer. 

I en färsk kinesisk studie, som publicerats i vetenskapstidskriften Nature, följdes 37 smittade utan symtom och 37 med symtom. Personerna utan symtom hade lägre nivåer antikroppar. 

De allra flesta hade en kraftig minskning av antikroppar inom två-tre månader efter smittotillfället. Snabbast gick det hos de som inte haft symtom. Efter tre månader hade 40 procent inte ens mätbara nivåer av antikroppar, jämfört med 13 procent hos de som haft symtom. Forskarna tycker därför att coronapass är riskabla och att man i stället ska fortsätta med insatser som social distansering, handhygien och att isolera riskgrupper. 

Men det finns andra, mer hoppfulla, studier. Antikroppar är inte kroppens enda försvar. Forskare på Karolinska institutet, KI, har gjort immunologiska analyser av drygt 200 personer med milda eller inga symtom på covid-19. I studien ingick patienter på Karolinska universitetssjukhuset, resenärer som firat sportlov i Alperna och deras asymtomatiska familjemedlemmar. Man studerade också friska blodgivare. 

Resultaten visar att många hade så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset - även om de inte hade antikroppar. T-celler är en typ av vit blodkropp som känner igen virusinfekterade celler. 

– Våra resultat tyder på att ungefär dubbelt så många personer har utvecklat T-cellsimmunitet jämfört med de som vi kan detektera antikroppar hos, säger forskaren Marcus Buggert i ett pressmeddelande från KI. 

Forskarna fann T-cellsimmunitet även hos de symtomfria och hos 30 procent av blodgivarna. Enligt de svenska forskarna betyder det att immuniteten i samhället är större än vad antikroppsstudierna visat. Men exakt vad T-cellsimmunitet ger för skydd vet vi inte säkert.

Det är den första pandemin i modern tid orsakad av ett coronavirus. Det kommer att dröja innan vi vet hur vårt immunförsvar reagerar på den nya smittan. 

 

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 

LÄS MER: Det händer i kroppen om du får coronavirus