Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Hur ska Sverige klara av vaccinationerna?

Forskaren: ”Efterliknar immunförsvaret”
Arkivbild.Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK

I sommar kommer EU att ha avtal om flera vaccin mot covid-19. Det tror Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Ett färdigt vaccin kan finnas vid årets slut.

Den stora frågan är hur svensk sjukvård ska klara av vaccinationerna. 

Sverige har haft pinsamt svårt med både skyddsutrustning och provtagning. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den brittisk-svenska läkemedelsjätten Astrazeneca har skrivit kontrakt om 400 miljoner doser vaccin till Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna. De första doserna av vaccinet, som utvecklats vid universitetet i Oxford, kan finnas färdiga i slutet av året. Det finns förhoppningar om att redan till hösten kunna erbjuda vaccinet för så kallat ”emergency use”. 

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström tror att avtalet var ett uppvaknande för övriga EU-länder. Veckan efter beslutade EU-länderna om att samarbeta. 

Det är inte bara Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna som får Astra Zenecas vaccin. Det ska fördelas solidariskt mellan alla EU-länder, utifrån befolkningsmängd. 

– De fyra länderna tog ledningen. Men Sverige kommer att få tillgång till Astra Zenecas vaccin samtidigt som alla andra, säger Richard Bergström. 

Forskningen är intensiv. Det finns över 100 forskningsprojekt för att få fram vaccin. Enligt Richard Bergström ligger 15 vaccinkandidater långt fram. 

EU har utsett sju förhandlare och Richard Bergström är en av dem. Just nu förhandlar teamet med tio läkemedelsföretag. 

Han tror att EU kommer att ha ytterligare ett par vaccinavtal klara under sommaren. Men de första vaccinleveranserna lär dröja till årets slut eller början på nästa år. 

Det finns lovande svenska projekt. Forskare på Karolinska institutet arbetar prekliniskt med studier på två vaccinkandidater. Företaget Novavax, som tidigare har utvecklat vaccin mot mers, arbetar med ett vaccin där adjuvansen tillverkas i Uppsala.

 – I den här tragiska situationen är det ändå glädjande. Vi är starka i global hälsa rent vetenskapligt, här finns mycket kunskap om vaccin och bioteknologi. Mitt i allt elände och folk som lider så kan Sverige som land bidra.

Kinesiska bioteknikföretaget Cansino var först i världen med att testa ett vaccin mot covid-19 på människor. Enligt Jonas Viman, samhällspolitisk chef på Läkemdelsindustriföreningen LIF, planerar man redan att börja vaccinera soldaterna i Kinesiska folkets befrielsearmé. Företaget Modena ligger också långt fram och ska enligt planen börja testa sitt vaccin på människor under juli. 

Men alla vaccin kommer inte visa sig tillräckligt effektiva och säkra. Därför är det en styrka att det forskas på många olika typer av vaccin. Richard Bergström tror att vi kommer att få flera vaccin på marknaden. Man kanske får olika vaccin beroende på om man är riskgrupp eller inte eller olika vaccin olika år. 

Jonas Vikman på Läkemedelsindustriföreningen.Foto: GunillaLundstrom

 

Det görs stora satsningar för att få fram ett vaccin snabbt. De flesta stora bolag har sagt att de inte tänker tjäna på pandemin, utan arbetar ”non-profit”-perspektiv. Flera företag använder befintlig produktionsteknik och man snabbar på processen genom att testa vaccinet på djur och människor parallellt. Vaccinföretagen behöver skala upp sin produktionskapacitet, köpa in råmaterial och ställa om tillverkningen.

Det är kris och måste gå fort. Vi har en global pandemi och det finns vare sig helt godkända mediciner eller vaccin mot covid-19. Samtidigt måste vaccinerna vara säkra innan de godkänns. Jonas Vikman säger förtröstansfullt att europeiska läkemedelsverket Ema är en av de tuffaste som finns. 

– Men det finns inget vaccin eller läkemedel helt utan risk för biverkningar. Man måste göra en bedömning om nyttan överväger risken, säger han. 

Läkemedelsbolagen AstraZeneca, Pfizer, Johnson & Johnson och GSK, GlaxoSmithKline har målet att få fram en miljard vaccindoser per vaccinproducerande bolag omkring årsskiftet. Men det kommer ofrånkomligen att vara brist på vaccin i början. Det behövs enorma mängder. Kanske upp till 15 miljarder vaccindoser, enligt Thomas Cueni, generaldirektör för IFPMA, International Federation of Pharmaceutical Manufacurers and Associations.

– Inte ens med de bästa intentioner går det att få till sådana kvantiteter, till att börja med, sa han på en presskonferens. 

Det rimliga är förstås att personal i sjukvård och äldreomsorg samt riskgrupperna vaccineras först. 

Jag är verkligen orolig för hur Sverige ska klara av att organisera vaccinationen. Vi har en spretig organisation med en stat, 21 självstyrande regioner och 290 kommuner. Sveriges coronaberedskap har hittills inte varit imponerande. 

Vi hade svårt både med att få tag på skyddsutrustning och fördela den. 

Sverige har varit pinsamt dåligt när det gäller coronatestning. Italienska regionen Veneto testade 20 000 personer om dagen och fick kontroll på pandemin. Sverige testade 20 0000 personer i veckan i början på april. 

Om vi haft en nationell beredskap - och inköpsfunktion - hade det gått fortare.