Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Folkhälsomyndigheten har gjort för lite och för sent

Infektionsläkaren Stefan Hanson var en av de som riktade skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten i DN. Nu utvecklar han resonemanget.
Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell och Johan Carlson håller pressträff.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

Svenska Folkhälsomyndigheten får tuff kritik. 

Dödsfallen i covid-19 är på väg mot Italiens nivåer, enligt 22 forskare.  

Forskarna har rätt i att Folkhälsomyndigheten agerat för lite och för sent. 

Dessutom är Sveriges beredskap usel. Men det beror på politiska beslut.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det brukar talas om den svenska modellen när det gäller social välfärd och arbetsmarknad. Och när det gäller strategin mot covid-19 sticker Sverige ut med en helt egen modell.  

I stället för tvång och inskränkningar - som att stänga skolor, affärer och restauranger, införa utegångsförbud och hota med böter eller fängelse - bygger den till största delen på frivillighet och rekommendationer. 

Sveriges försiktiga strategi mot smittan har väckt internationell uppmärksamhet. Som Expressen tidigare rapporterat har president Donald Trump exempelvis sagt att USA haft två miljoner döda om de gjort som Sverige. 

I en artikel på DN debatt går nu 22 välmeriterade läkare och forskare till tuff attack mot Folkhälsomyndigheten. De skriver att Sveriges dödstal är på väg mot Italiens. Att fler dör av covid-19 i relation till invånarantalet i Sverige än något i våra grannländer, exempelvis tio gånger fler än i Finland. 

Forskarna vill att politikerna griper in med snabba och tuffa åtgärder. Att likt Finland stänga skolor och restauranger, börja masstesta vårdpersonal och se till att alla som jobbar mer äldre har rätt skyddsutrustning.  

Statsepidemiologen Anders Tegnell försvarade den svenska taktiken på pressträffen i dag. Han säger att artikeln innehåller faktafel och att dödstalen forskarna hänvisar till är felaktiga. Enligt Tegnell är det exempelvis sämre i Belgien, som haft hårda åtgärder.

Det är inte lätt att veta vem man ska tro på. Eller vilken strategi som är rätt. Vilka forskare som sitter inne på bästa lösningen. Vi står inför en helt ny smitta. Av naturliga skäl finns det begränsat med forskning om vilka åtgärder som bevisligen stoppar eller bromsar en sådan här pandemi.

Helt klart är att Folkhälsomyndigheten gjort för lite och för sent. Expressen publicerade en granskning av Folkhälsomyndighetens missar redan i början av mars. Centralt är att myndigheten förminskade riskerna med det nya viruset i början av pandemin. 

– Att spela ner risken för spridning i Sverige gör att vi inte förbereder oss – och det gäller alla nivåer, inte bara privatpersoner och smittskyddsläkare, sa infektionsprofessor Björn Olsen då. 

Sverige var sena i starten. Helt klart. Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten har till och med erkänt att de begått misstag, exempelvis inte skyddat de äldre tillräckligt.  

Att de kritiska forskarna vädjar till politikerna är intressant. Och möjligen lite ironiskt. Svenska expertmyndigheter som Folkhälsomyndigheten ska vara oberoende och opolitiska. Men Folkhälsomyndighetens agerande grundar sig knappast bara på tillgänglig vetenskap. Många läkare eller forskare skulle förorda försiktighetsprincipen - att stänga så mycket som möjligt för att få stopp på spridningen. Att stänga ner ett land, som att stänga skolor och affärer, slår hårt mot ekonomin. Jag tycker det är uppenbart att Folkhälsomyndigheten tagit politisk hänsyn. Samtidigt ska man komma ihåg att företag som går i konkurs och arbetslöshet också skapar ohälsa. 

En lång rad dåliga politiska beslut ligger också bakom Sveriges usla beredskap. Det kan man faktiskt inte lasta Folkhälsomyndigheten för. Sverige har exempelvis inte längre några beredskapslager för livsviktiga läkemedel i händelse av krig eller kris. Det övergripande ansvaret, som Apoteket AB tidigare hade, försvann i samband med avregleringen av apoteksmarknaden. Vårt grannland Finland däremot, har lager av både sjukvårdsmaterial som andningsskydd, läkemedel och livsmedel, och är bäst förberett av de nordiska länderna.

Att en allvarlig pandemi skulle komma förr eller senare, det visste vi också. Men forskare och experter som varnade kallades för alarmister och blev inte lyssnade på.

Sen är det lite klurigt att jämföra dödstal mellan länder. Bland annat för att länderna för statistik på olika sätt. Anders Tegnell har rätt i att de italienska siffrorna troligen är underdrivna. Bara de som dör på sjukhus räknas, inte alla som dör hemma eller på äldreboenden. I Sverige är vi också hyfsat bra på registrering och statistik, vilket skulle kunna göra att vi får ett högre antal döda.

Oavsett statistiska snårigheter är den stora smittspridningen på äldreboenden ett allvarligt misslyckande för Sverige. Det är förstås också en viktig anledning till ett förhållandevis högt antal döda. Vi har inte lyckats skydda våra äldsta och sköraste. Jag tror att en viktig anledning är svårt nedbantad äldreomsorg och en sjukvård som är ”effektiviserad” in på bara benet. Även här ligger politiska beslut bakom. 

Vilken strategi som var den rätta kommer vi se först efter katastrofen – om ens då. 


ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset.