Anna Bäsén
Folkhälsomyndigheten har vid flera tillfällen rapporterat felaktig och underdriven statistik över hur många som dött av det nya coronaviruset.
Den 14 april larmade 22 forskare och läkare på DN Debatt att Folkhälsomyndigheten misslyckats och att utvecklingen i Sveriges börjar likna den i Italien. Jag krönikerade då om att myndigheten gjort för lite och för sent.
Forskarna hävdade att Sverige under perioden 7–9 april hade i snitt 10,2 dödsfall i covid-19 per miljon invånare och dag – samtidigt som siffran i det hårt drabbade Italien var 9,7. Den 7 till 9 april avled, enligt forskarnas debattartikel, 10,2 personer per miljon invånare i covid-19 i Sverige. Det är omkring 100 personer om dagen.
Anders Tegnell avvisade kritiken, anklagade debattörerna för grundläggande felaktigheter och sa att deras dödstal inte stämmer.
Nu visar det sig att de kritiska forskarnas dödstal ligger mycket närmare sanningen än Folkhälsomyndighetens. Enligt myndighetens uppdaterade statistik är snittet de aktuella dagarna drygt 92 döda per dag.
Infektionsprofessor Björn Olsen är en av undertecknarna.
– Vi fick mycket skit för artikeln och kallades rättshaverister. Nu visar det sig att våra siffror ligger otroligt mycket närmare. Vi skrev den för att vi vill rädda liv, till varje pris undvika att människor dör i onödan, säger Olsen till Expressen.
Expressen har sökt Folkhälsomyndigheten och statsepidemiologen i flera dagar för att få svar utan att lyckas.
Folkhälsomyndighetens dödssiffror baseras på laboratorieverifierade fall som rapporterats till Folkhälsomyndigheten och samkörs med Skatteverkets dödsstatistik. Myndigheten redovisar antalet personer med bekräftad covid-19 om det gått 30 eller färre dagar mellan diagnos och död.
De 22 debattörerna använde dödssiffror som rapporterats in till den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Det är mycket märkligt att ECDC:s siffror - som rimligen kommer från Folkhälsomyndigheten - skiljer sig så mycket.
Den 4 april är antalet döda i Folkhälsomyndighetens statistik 373. Statsepidemiolog Anders Tegnell intervjuas i Sveriges radio dagen därpå. På reporterns fråga om antalet kan vara högre svarar Tegnell:
– Det har jag väldigt svårt att tro, jag tror att det handlar om ett tiotal hit eller dit.
I själva verket var antalet döda fram till den dagen 601.
Att presentera underdrivna dödssiffror får allvarliga konsekvenser. Enligt en granskning Ekot publicerade under fredagen har Folkhälsomyndighetens experter sagt att smittspridningen verkar plana ut vid tre presskonferenser.
Torsdag den 16 april säger Anders Tegnell att:
– Det börjar stabilisera sig på lite lägre nivå än när det var som värst.
Enligt statsepidemiologen är dödssiffran då ungefär 60 avlidna per dag och han säger:
– Vi kan nog räkna med att det här ungefär 60 kan stämma.
I själva verket dog omkring 90 personer per dag.
Det här är självklart allvarligt. Och det fick direkt en negativ effekt. Många invaggades i falsk trygghet, trodde att faran var över. Uteserveringar, parker och krogar i Stockholm började fyllas av människor igen.
– Att börja prata om platåfaser får folk att tro att situationen är under kontroll, säger infektionsprofessor Björn Olsen.
Anders Tegnell och andra företrädare för Folkhälsomyndigheten har underskattat eftersläpningen i rapporteringen. De har påstått att den inte är så stor, pratat om att siffrorna är säkra efter två-tre dagar.
I själva verket kan handla om veckor innan siffrorna är någorlunda korrekta. När jag gick igenom Folkhälsomyndighetens statistik finns det dessutom 15 dödsfall där ”uppgift saknas”.
Folkhälsomyndigheten borde vara försiktigare med att prata om att smittspridningen planat ut. Inrapporteringen verkar vara väldigt trög. Därför behövs det en ordentlig och stabil nedgång under en längre tid, kanske en eller ett par veckor, innan man säkert kan tro att smittspridning och dödlighet är på väg att minska. Sen borde det undersökas om det går att vässa och snabba på rapporteringssystemet så att siffrorna snabbare blir någotsånär rättvisande.
Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi och en av kritikerna, tycker att det är bekymmersamt att Folkhälsomyndigheten så tydligt och under så lång tid underskattat antalet döda.
– Samtidigt som man har anklagat andra länder för att ha sämre rapporter än vi har. Att sen anklaga de 22 DN-debattörerna för att redovisa felaktiga siffror, är anmärkningsvärt.
Statsepidemiolog Anders Tegnell medger i intervjun Ekot publicerar i dag att han och andra underskattat eftersläpningen och underskattat utvecklingen.
– Det verkar ju, när man tittar bakåt helt klart. Det har jag inget som helst problem att hålla med om, säger han.
Förutsägelser om framtiden och uppskattningar av antalet smittade är svårt. Även för Folkhälsomyndigheten. I tisdags den här veckan släppte myndigheten en rapport som de sen var tvungna att dra tillbaka eftersom den innehöll allvarliga fel. Och det var inte de själva som upptäckte det.
Det är oroande att det verkar finnas en viss systematik i Folkhälsomyndighetens misstag. Det handlar ofta om att spela ner och underdriva riskerna med det nya coronaviruset.
Redan den 4 mars publicerade Expressen en granskning av Folkhälsomyndighetens misstag. I slutet på januari sa statsepidemiolog Anders Tegnell till TT att risken att smittas i Sverige ”är fortfarande obefintlig och viruset sprids inte heller i andra länder”. Björn Olsen och andra experter har även kritiserat att Anders Tegnell jämfört den nya smittan med vanlig säsongsinfluensa. För snart två månader sen kunde Expressen lista 12 missar myndigheten gjort. Nu har de blivit många fler.
Det har raljerats om hobbyepidemiologer och förståsigpåare som följer utvecklingen och själva räknar på Folkhälsomyndighetens uppgifter. Jag tycker att vi alla ska vara tacksamma över att det finns oberoende granskare – både journalister och forskare.
Det är första gången vi har en pandemi med coronavirus. Och vi kommer sannolikt att tvingas leva med smittan i ett eller kanske ett par år. Vi vet inte hur det här kommer att sluta, hur många som kommer att dö. Vi måste vara ödmjuka och försiktiga. Det gäller även Folkhälsomyndigheten.
ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen.
Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin.
Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset.
LÄS MER:
Experternas stenhårda kritik mot Folkhälsomyndigheten