Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Därför ser du olika coronasiffror överallt

Sveriges biträdande statsepidemiolog svarar på frågor från Expressens läsare.
Högisoleringsrum på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset med anledning av Sveriges beredskap inför coronavirusets spridning.Foto: Claudio Bresciani / TT / Claudio Bresciani/TT

Siffrorna över antalet svenskar som smittats av det nya coronaviruset, hur många som vårdats på intensiven och antalet döda förändras snabbt. 

Att statistik kommer från olika källor och att det finns en eftersläpning i rapporteringen från sjukvården kan vara förvirrande.

Expressens medicinreporter Anna Bäsén tolkar och guidar dig igenom siffrorna och hur du kan tänka. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Svensk sjukvård har register av hög kvalitet. Registren gör det möjligt att ge en lägesbild av sjukvården, följa hur det går för patienterna, utvärdera nya behandlingar och är en guldgruva för forskare. 

Men statistik är inte alltid så lätt, heltäckande eller ens rättvisande. Att exempelvis Folkhälsomyndigheten och regionerna ibland rapporterar olika antal smittade kan verka förvirrande. En lördag i slutet av februari blev exempelvis tolv coronafall i riket elva, för att sedan bli tolv igen, vilket Expressen tidigare berättat. Folkhälsomyndigheten begick då misstaget att gå ut med ett fall som Västra Götalandsregionen inte ville offentliggöra förrän fallet bekräftats med ytterligare en provtagning.

https://datawrapper.dwcdn.net/E3FPX/2/

Vad siffrorna säger 

Folkhälsomyndigheten uppdaterar sina siffror en gång per dag, medan regionerna har sina egna rutiner och kan kommunicera färskare siffror. 

Covid-19 kan orsaka allvarliga problem med andningen, och svårt sjuka kan därför behöva vårdas i respirator på intensivvårdsavdelning. 

Svenska intensivvårdsregistret, SIR, får data inrapporterat om personer med covid-19 som hamnar på svenska intensivvårdsavdelningar.

Från myndigheter, i medier och sociala medier figurerar statistik som berättar en rad olika saker, och som kan vara lätt att blanda ihop, till exempel:

Antal intensivvårdstillfällen

Antal intensivvårdade personer

Antal som intensivvårdas just nu

I tisdags eftermiddag hade 358 personer fått intensivvård på grund av covid-19, enligt Svenska intensivvårdsregistret, SIR. Men antalet vårdtillfällen var 442. En och samma person kan vårdas vid flera tillfällen. Och om en patient flyttas mellan två olika intensivvårdavdelningar räknas det som två vårdtillfällen. I tabellen nedan syns exempelvis att antalet vårdtillfällen på intensivvårdsavdelningar är högre än antalet patienter. Att titta på datumet för när tabellen är skapad och uppdaterad är också viktigt. 

Registrets siffror visar också det samlade antalet personer som har eller har haft intensivvård. Patienter som lämnat intensivvården, exempelvis för att de blivit bättre, räknas också fortfarande in. Det säger inget om hur många som intensivvårdas för covid-19 just nu. Sjukhusen har också olika IT-system och rutiner för rapportering. Antalet intensivvårdade kan alltså vara högre än vad som visas för tillfället. 

Statistiken ger inte heller en heltäckande bild över hur många svenskar som blir svårt sjuka av den nya smittan, eftersom inte alla av dem intensivvårdas. Sköra patienter, som exempelvis är äldre och/eller har många andra sjukdomar har inte alltid nytta av intensivvård. De skulle helt enkelt inte överleva trots omfattande vårdinsatser som exempelvis respiratorvård. 

Varnar för övertolkning. Rapporteringen av antalet smittade, intensivvårdade och döda släpar efter, poängterar AnnaSara Callahan på Folkhälsomyndigheten.Foto: Lena Katarina Johansson / Folkhälsomyndigheten

Eftersläpning kan skapa falskt hopp

Det finns också en eftersläpning i rapporteringen. AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att det i regel tar två dagar från att en patient börjar vårdas på intensiven tills dess att patienten rapporterats till registret. 

Hon poängterar att osäkerheten kan vara extra stor när det gäller siffror från lördag och söndag. 

– Laboratoriernas rapportering av antalet smittade är lägre på lördag och söndag och högre på måndagarna. Man sammanställer rapporteringen till efter helgen, säger AnnaSara Carnahan. 

Det kan alltså ta flera dagar innan statistiken ger en rättvisande bild. Under helgen spreds bilder i sociala medier som av vissa tolkades som att antalet nyinskrivningar på intensivvården sjunkit kraftigt. Om antalet intensivvårdade går ner efter en helg ska det inte övertolkas som ett bevis på att smittspridning och sjuklighet är på väg att minska. 

– Man måste ha lite perspektiv, vara försiktig med att dra för stora växlar på dagliga förändringar och se utvecklingen över lite längre tid, säger AnnaSara Carnahan.

Nedan följer bilden som spreds över helgen, med nedgången. Tabellen under visar hur det i själva verket blev efter att statistiken rapporterats in. Med samma utgångspunkt bör dagens och gårdagens siffror inte övertolkas som en trend. 

Bilden spreds under helgen och tolkades av vissa som att antalet nyinskrivningar sjunkig kraftigt. I själva verket handlar det om eftersläpning i statistiken.
https://datawrapper.dwcdn.net/ressl/1/

Svenska intensivvårdsregistret har nu fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ge en daglig nationell lägesbild över intensivvårdsplatser inklusive ECMO. Intensivvården ska lämna data alla dagar, även på helgerna. 

AnnaSara Carnahan understryker att det finns ett stort mörkertal när det gäller hur många som drabbats av den nya smittan. Det är ju främst de som är så sjuka att de behöver vårdas på sjukhus som testats senaste tiden. Och en del smittade dör utan att ha vårdats på intensivavdelning eller ens på sjukhus. 

– Vi kommer att samköra med folkbokföringen för att följa upp hur många av de smittade som avlidit, säger hon.   

 

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 

Missa inga nyheter om coronaviruset. Ladda ner eller starta om Expressens app, slå på notiser och välj ”coronaviruset” – då får du hela tiden senaste nyheterna.

Därför kommer olika uppgifter från Tyskland och Storbritannien.