Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Därför drabbas vissa hårdare av corona

Högt blodtryck är en av de sjukdomar som listas som i riskgrupp för att drabbas extra hårt av coronaviruset.Foto: Isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN

Varför blir vissa svårare sjuka av coronaviruset än andra? Vilka är egentligen i riskgrupp och varför? Ska jag vara orolig om jag har diabetes, astma eller högt blodtryck och vad vet egentligen forskarna?
Expressens medicinreporter Anna Bäsén reder ut, sjukdom för sjukdom.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vad är en riskgrupp?

Riskgrupper är personer som har ökad risk för allvarliga symtom vid smitta. Det betyder inte att man är mottagligare för att bli smittad, men riskerar att bli svårare sjuk om man får infektionen. 

Data från svenska intensivvårdsregistret från onsdagen visar att mer än var fjärde som intensivvårdats för covid-19 hade en kronisk hjärt-lungsjukdom, knappt var tjugonde hade kronisk lever-njursjukdom, var fjärde hade diabetes och mer än var tredje högt blodtryck (hypertoni). Mer än tre av fyra hade någon av följande riskfaktorer – barn med flerfunktionshinder, högt blodtryck, ålder över 65 år, graviditet, kronisk hjärt-lungsjukdom, kronisk lever-njursjukdom, nedsatt immunförsvar, diabetes, fetma eller neuromuskulär sjukdom.

https://datawrapper.dwcdn.net/mom8w/1/

 

Varför är man en riskgrupp?

Eftersom covid-19 är en ny sjukdom är det mycket man inte vet om vilka det är som har högst risk att bli svårt sjuka och varför. Men redan i de första studierna rapporterades att hög ålder samt vissa underliggande sjukdomar som riskfaktorer. 

ÅLDER

Enligt svenska Folkhälsomyndigheten är hög ålder den främsta riskfaktorn. Därför har myndigheten särskilt inriktat sina rekommendationer till alla som är 70 år eller äldre, exempelvis att begränsa sina nära kontakter med andra människor.

Hög ålder i kombination med en eller flera underliggande sjukdomar ökar också risken. Många sjukdomar blir också vanligare ju äldre man blir. 

SVÅRA OCH KRONISKA SJUKDOMAR

Högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes är sjukdomar som är överrepresenterade bland de svåra fallen. Även cancer är en risk, enligt studier från Kina. 

Kroppen har mindre marginaler om exempelvis hjärta eller lungor redan är skadade av en kronisk sjukdom.    

Enligt Folkhälsomyndigheten är det också möjligt att personer med allvarlig njursjukdom, leversjukdom eller med nedsatt immunförsvar, exempelvis cellgiftspatienter eller transplanterade, också kan ha ökad risk för allvarig sjukdom.

https://datawrapper.dwcdn.net/PBHCF/2/

ASTMA

Det har diskuterats om landets 800 000 astmatiker också är en riskgrupp. Det är inte så underligt. Virusinfektioner i luftvägarna är en vanlig orsak till astmaförsämring. Men enligt de senaste genomgångarna av forskningen, exempelvis i Läkartidningen, tycks astmatiker inte vara överrepresenterade bland de som blivit allvarligt sjuka i covid-19. De flesta astma- och infektionsexperter jag talat med tycker ändå att svår astma ändå bör betraktas som en riskfaktor. 

– Jag har svårt att se varför astmatiker inte skulle vara sårbara. I synnerhet de med svårare astma, kanske i kombination med kronisk bronkit eller KOL, som har permanenta skador i lungor och luftvägar, säger Jan Lötvall, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

RÖKNING

Det mesta tyder på att rökning är en försvårande omständighet. Enligt en studie av patienter som sjukhusvårdats för covid-19 hade rökare och före detta rökare 14 gånger högre risk att bli allvarligt sjuka eller dö.  

DIABETES

Många som vårdas för covid-19 är diabetiker. Men om diabetes verkligen är en viktig riskfaktor eller inte är inte klarlagt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju med TT. Diabetes är en stor folksjukdom, omkring en halv miljon svenskar är drabbade. Typ 2 diabetes är dessutom starkt kopplat till åldern som ju är den starkaste riskfaktorn. 

 

I USA anses svår fetma vara en riskfaktor.Foto: RON EDMONDS / AP

Ser det likadant ut i Sverige som i resten av världen?

Nej. Ländernas bedömning av vilka som är riskgrupper och råden till dessa skiljer sig åt. Alla länder har förstås tillgång till data från publicerade studier, men länderna och deras expertmyndigheter tar olika beslut.     

USA och Storbritannien har exempelvis både fler och mer detaljerat beskrivna riskgrupper än Sverige. I USA anges exempelvis svår fetma (BMI som är 40 eller över) som en riskfaktor. Även måttlig till svår astma och personer med nedsatt immunförsvar, exempelvis organtransplanterade eller som står på viss typ av läkemedelsbehandling, exempelvis långtidsanvändning av kortison. 

I Storbritannien listas en lång rad riskfaktorer, exempelvis leversjukdomar som hepatit, hjärtsvikt, MS och graviditet. 

Vissa anses ha ännu högre risk, exempelvis organtransplanterade, cancersjuka som är under behandling och andningssjukdomar som cystisk fibros och svår astma. De får ett brev från NHS, Storbritanniens hälsovårdsmyndighet, med särskilda råd. 

 

RÅD TILL DIG SOM RISKERAR ATT DRABBAS HÅRDARE AV COVID-19:
■ Har du en grundsjukdom – exempelvis diabetes eller astma – som innebär en extra risk ska du hålla extra god kontroll på den just nu.
■ Folkhälsomyndigheten rekommenderar också alla med ökad risk för att bli allvarligt sjuka vid luftvägsinfektioner – även de som är under 70 år – att rådgöra med sin behandlande läkare om behandling och vad du kan göra för att minska riskerna kopplade till covid-19.  

 

 

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 

Så ser utvecklingen ut i Stockholm – allt fler smittade

Sjukvårdsdirektören Björn Erikssons varning: ”Inga tecken på avmattning”.