Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Corona bakom ny mystisk sjukdom bland barn och ungdomar

Corona-smittade barn intensivvårdas.
Petter Brodin, barnläkare och forskare Institutionen för kvinnors och barns hälsaFoto: Karolinska Institutet / Ulf Sirborn
Jonas F Ludvigsson Forskare Barnläkare Pediatrician and professor of Clinical epidemiologyKarolinska Institutet and Örebro University HospitalFoto: Gustav Mårtensson / KIFoto: Gustav Mårtensson / Karolinska Institutet / Gustav Martensson
Ny forskning visar att smittan kan utlösa svår hyperinflammation hos barn och unga.Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

I dag öppnar gymnasieskolor och högskolor. 

Barn och ungdomar blir sällan allvarligt sjuka i covid-19. 

Men ny forskning visar att smittan kan utlösa svår hyperinflammation hos barn och unga.

Tillståndet, som liknar den sällsynta Kawasakis sjukdom, bryter ut en eller ett par månader efter att barnet smittats. 

I Sverige har mellan 30 och 40 barn och unga drabbats av den mystiska sjukdomen. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 är spritt i samhället. Även bland barn, ungdomar och unga vuxna. Av 52 383 inrapporterade fall är knappt elva procent mellan 20 och 29 år, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik. Knappt 2,5 procent av de smittade är mellan 0 och 29 år. 

Det ska sägas att det finns ett mörkertal och med största sannolikhet är mörkertalet större bland unga unga än bland äldre. Många med lindriga symtom - som barn ofta får - har inte fått bli testade. 

 

https://datawrapper.dwcdn.net/MxCXZ/2/

Även om barn och unga förstås kan bli smittade och smitta andra tycks de inte vara en motor i pandemin. Enligt vissa studier är det högre risk att vuxna i en familj smittar barnet än tvärtom. 

Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid Karolinska institutet, KI, har gått igenom 47 studier om barn och covid-19 i en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Pediatrica.  

– Det är mycket troligt att barn kan smitta andra, men studier visar att det sällan är ett barn som startar smittspridningen i ett hushåll, säger Jonas F Ludvigsson i en intervju på KI:s sajt.

Vaksam. Under måndagen kunde gymnasieskolor och högskolor öppna igen. Infektionsprofessor Björn Olsen tycker det måste finnas en beredskap att snabbt stänga dem om det behövs.Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

 

Varför barn inte verkar driva pandemin vet forskarna inte. Ett litet antal studier har undersökt virusmängden hos barn och unga. En del visar att barn har lägre virusnivåer, vilket skulle kunna vara en förklaring. Men det finns studier som visar det motsatta, att barn har höga virusnivåer. 

Att barn i regel får mildare symtom kan vara en förklaring. De hostar och nyser inte lika mycket och sprider inte viruset lika effektivt som vuxna.

https://datawrapper.dwcdn.net/iB17W/2/

Hittills har 100 personer mellan 0 och 29 år behövt intensivvård för covid-19, enligt Folkhälsomyndighetens siffror. 

Barnläkaren Petter Brodin, som forskar om barn och coronavirus vid Karolinska institutet, förklarar att barns och ungas immunförsvar är annorlunda. 

– De verkar klara av det här viruset bättre och drabbas exempelvis inte av den allvarliga immunförsvarsreaktionen som kallas cytokinstormar.   

I sällsynta fall kan unga som smittats av coronaviruset drabbas av svår hyperinflammation. De insjuknar en eller två månader efter att de blivit smittade av coronaviruset. Symtomen; hög feber, utslag, buksmärta, hjärtmuskelinflammation och ögoninflammation påminner om dem vid den sällsynta Kawasakis sjukdom. 

– Men det finns skillnader. Klassisk Kawasaki drabbar typiskt barn mellan ett och tre år. Det här är ofta äldre barn, mellan 9 och 17 år, säger Petter Brodin.

I norra Italien har antalet fall av Kawasakis sjukdom trettiofaldigats. I Sverige har man upptäckt mellan 30 och 40 drabbade barn hittills, berättar barnläkare Petter Brodin. Nu ska svenska coronarelaterade fall av Kawasaki följas upp i ett kvalitetsregister.  

– Det är svårt att säga hur vanligt det är men vi följer detta noga, säger han. 

https://datawrapper.dwcdn.net/DApgd/1/

Lyckligtvis är det mycket ovanligt att barn och unga dör av smittan. Hittills har ett barn under tio år och åtta unga vuxna mellan 20 och 29 år dött. Många av dem som blir svårt sjuka är sköra från början, de har exempelvis underliggande lungsjukdom. 

– Men det finns ovanliga fall där barn och unga utan andra riskfaktorer blir svårt sjuka. Det kan bero på att deras immunförsvar inte fungerar som det ska, men det vet vi inte i dag, säger Petter Brodin. 

Hittills har 75 svenskar under 50 år rapporterats ha avlidit i covid-19. Petter Brodin leder nu en internationell studie av friska under 50 år som ändå drabbats hårt av covid-19.  

Under måndagen kunde svenska gymnasieskolor och högskolor öppna igen. Elever kan gå sommarkurser och skolorna öppnar högst sannolikt i höst. 

Att det inte varit några riktigt stora utbrott på förskolor och skolor är en av anledningarna till att man nu lättar på restriktionerna.

Björn Olsen, överläkare och infektionsprofessor, tycker inte att man ska utlova att skolor, gymnasieskolor och högskolor kan vara öppna i höst. 

– Jag tycker man ska ta det försiktigt. Vi vet inte hur smittläget ser ut om två månader. Det måste finnas en möjlighet att snabbt stänga ner om det behövs.

Barnläkaren Petter Brodin vill att fler ska få coronatesta sig. 

– Om vi tar mer prover generellt i samhället kan vi pressa ner smittan genom att smittspåra och isolera smittade. Det gäller förstås även barn och unga.

 

https://datawrapper.dwcdn.net/vj02j/2/https://datawrapper.dwcdn.net/FDhfi/1/https://datawrapper.dwcdn.net/htz3b/1/

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 

Ann Linde om bilden av Sverige utomlands • Europa öppnar upp men svenskar portas från flera resmål.