Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Bäsén

Blodplasma kan döda viruset och rädda liv

Anna Bäsén om de nationella riktlinjerna inom sjukvården.

Blodplasma med antikroppar är en av de mest hoppfulla behandlingarna mot covid-19.

Svenska försök visar att det kan ta kål på coronaviruset på bara en dag.

Forskningen är intensiv. 

Jag är säker på att vi kommer att knäcka smittan. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Att behandla smittade med blodplasma med antikroppar från personer som tillfrisknat från infektionssjukdomar är en mycket gammal och etablerad metod. Den har använts i omkring 100 år, säger Mona Landin-Olsson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i endokrinologi vid Lunds universitet. Den har använts vid epidemier ända sedan spanska sjukan. Blodplasma, så kallad konvalescentplasma, har också använts mot ebola, sars, och mers. 

I flera länder pågår studier där patienter med covid-19 får blodplasma från friska patienter, många har visat på goda resultat. I Sverige testas metoden i en studie vid Lunds universitet och Karolinska institutet.    

– Man får hoppas att det fungerar, för i dag finns egentligen inget botemedel mot smittan, säger Mona Landin-Olsson.

Hon leder, tillsammans med läkare på infektionskliniken och transfusionsmedicin, en studie av 100 patienter där hälften lottas till att få blodplasma. 

Under två månader har forskarna byggt upp en bank med blodplasma. Mona Landin-Olsson konstaterar att det är lättare att ge läkemedel än blodplasma. De friska givarna måste ha tillräckligt med antikroppar och antikroppar av bra kvalitet. En del smittade bildar inte särskilt mycket antikroppar, varför det är så vet läkarna inte. 

Hoppfull. Mona Landin-Olsson, överläkare och professor i endokrinologi vid Lunds universitet, leder en studie där coronasjuka behandlas med blodplasma med antikroppar från patienter som haft covid-19 men blivit friska.Foto: Kennet Ruona / Lunds universitet

Så får man fram blodplasman 

Forskarna använder ett så kallat neutralisationstest för att mäta förekomsten av aktiva antikroppar och immunitet. Man blandar patientens serumprov med virus och ympar detta på cellkultur, för att se om antikropparna kan skydda mot coronainfektionen.

Givaren testas först för sjukdomar som hepatit, precis som man gör vid blodgivning. Sen tappas personen på 600 milliliter plasma, medan de röda och vita blodkropparna filteras bort och ges tillbaka till givaren. Det är bara blodplasman som behövs. Därför blir man inte så trött som man kan bli när man gett blod. 

Det har varit lätt att få tag på patienter som är villiga att ge blodplasma. 

– Alla är oerhört positiva, många ringer och vill gärna hjälpa till, säger Mona Landin-Olson.

En kände sig bättre redan under infusionen.

Den tillfrisknade givaren måste ha samma blodgrupp som den sjuke. Sverige är blodgrupp A och 0 vanligast, sedan B och sist AB. Mona Landin-Olsson berättar att de inte lyckats få få tag på givare till en smittad som har blodgrupp B.

Antikropparna hjälper den sjukes immunförsvar, klamrar sig fast vid viruset och dödar det. 

Patienterna som ingår i studien är så dåliga att de vårdas på sjukhus och behöver syrgas. De får blodplasman som dropp i armen, 200 ml per dag under tre dagar. Den sjuke får blodplasma från tre olika givare. Infusionen tar bara en halvtimme. Hittills har de behandlat fyra sjuka med blodplasma. 

– En kände sig bättre redan under infusionen, men vi vill inte förledas av att hoppas att det ska fungera, därför är det viktigt att vi har en kontrollgrupp för att få ett opartiskt resultat. 

Försök vid Karolinska institutet har visat att lovande resultat.

– Det tidigaste fyndet som vi ser är att om man har virus i blodet, så blir man av med viruset i blodet om man ger blodplasma med neutraliserande antikroppar vanligtvis redan nästa dag, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, till Ekot.

Ett forskarlag på Karolinska institutet i Stockholm gör samma studie för att kunna jämföra resultaten. Eventuellt kan de också slå ihop studierna för att få ett statistiskt säkrare resultat. Om blodplasman visar sig vara en framgångsrik behandling även i fortsatta försök behövs storskalig produktion, poängterar Mona Landin-Olson

Nu ska de båda forskarlagen i Stockholm och Lund slå ihop sina resultat, så de får säkrare resultat. Om blodplasman visar sig vara en framgångsrik behandling även i fortsatta försök behövs storskalig produktion, poängterar Mona Landin-Olson.  

Att ta blodplasma från en person fungerar ungefär som en vanlig blodlämning – förutom att allt utom plasman skickas tillbaka till givaren.Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

Läkarna prövar sig fram till läkemedel

Världen har ett skriande behov av effektiva behandlingar mot den nya smittan. I dag ges främst symtomlindrande behandling; syrgas, antibiotika mot sekundära bakteriella lunginfektioner och antikoagulantia för att minska risken för blodproppar. 

Den gamla malariamedicinen hydroxiklorokin har visat sig ha för många bieffekter. Antivirala medicinen remdisivir tycks kunna göra smittade friska snabbare och förkorta vårdtiden – men den har hittills inte visat sig ha någon effekt på dödligheten. 

Kortisonet dexametason får numera användas av svenska läkare i behandlingen av patienter med covid-19, enligt Läkemedelsverket. Steroiden, som är ett godkänt läkemedel och används bland annat vid allergier, dämpar inflammationen i kroppen. 

En ny opublicerad  brittisk studie visar att dexametason  minskade dödligheten med en tredjedel för patienter i respirator och med en femtedel hos patienter som har syrgas. Peter Horby, professor vid universitet i Oxford, säger i ett pressmeddelande att överlevnadsfördelen är tydlig och stor. Han tycker att kortisonet bör bli standardbehandling för att rädda liv.

Men forskningen är intensiv och det finns flera hoppfulla behandlingar.

– Dexametason är det första läkemedlet som har visat sig förbättra överlevnaden i covid-19. Dexametason är billigt, finns på hyllan och kan användas omedelbart för att rädda liv över hela världen. 

Läkarna prövar sig fram. Svenska cancerläkare skriver i en debattartikel i Läkartidningen att men borde testa cytostatika – cellgifter – i låg dos, mot den farliga hyperinflammation, cytokinstorm, som kan drabba patienter med covid-19.  

Vi lever i en underlig och skrämmande tid. Men forskningen är intensiv och det finns flera hoppfulla behandlingar. Jag är övertygad om att vi kommer att hitta läkemedel som knäcker coronaviruset.  

 

 

ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset.