Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anna Bäsén: Lagbrott när läkarna väljer att inte berätta

Beslut om behandlingsbegränsningar är en välkänd hemlighet i Sverige. Välkänd för alla inom vården men en hemlighet för oss utanför.
Just nu går det runt ett antal svenskar i olika åldrar som har ett beslut i sin journal om att de inte ska återupplivas om de får hjärtstillestånd eller slutar att andas.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

En del av dessa svenskar känner sig säkert hyggligt krya – och har ingen aning om att det står i journalen att deras liv inte ska räddas.
Man kan hävda att behandlingsbegränsningar är en slags passiv dödshjälp. Rätt använda är de ganska okontroversiella. Men Expressens granskning som startar i dag avslöjar allvarliga brister.
Expressen har tagit del av avidentifierade journalhandlingar från ett svenskt sjukhus där läkaren inte talat med patienten eller de anhöriga.
I ett beslut att avstå från intensivvård och hjärt- och lungräddning står att ”patienten ej informerad i klartext då jag bedömer att det inte gagnar honom i nuläget”. Andra dåliga ursäkter är att samtalen är jobbiga, att läkarna inte vill oroa patienterna eller inte har tid.

Att läkare tar beslut om människors liv helt över deras huvuden är oacceptabelt. Det är att beröva dig som patient din lagliga rätt att vara del­aktig i din egen vård.
Så länge du inget får veta kan du inte vara med och påverka din vård. Det gäller oavsett om du vill att vården ska sätta in alla insatser för att rädda ditt liv eller om du hellre vill dö utan återupplivningsförsök eller annan behandling.
Att svårbegripliga symboler och konstiga förkortningar används är heller inte acceptabelt. Det är både ett hot mot patientsäkerheten och ett brott mot patientdatalagen.
Förklaringarna till varför en viss vård inte ges är ibland märkliga. En läkare anger att en 68-åring inte ska ha intensivvård och hjärt- och lungräddning eftersom denne är ”Multisjuk som sedan länge varit sängliggande”.
För en annan patient är ”Magsår samt diarréer” bidragande orsaker.
Men livet kanske är värt att leva även om man är sjuk och sängliggande – eller har magsår och diarré?

En annan brist är när och av vem besluten tas. Handlingar Expressen tagit del av visar att beslut ibland tas redan på akuten. Det är svårt att förstå hur en läkare rätt kan bedöma prognosen så tidigt. Att sia om framtida sjukdom och död är ofta svårt – även för läkare.
I Storbritannien har uppmärksammandet av liknande brister lett till skärpta regler. Nu kommer även svenska socialstyrelsen med nya riktlinjer. Dessa har redan kritiserats för att vara luddiga.

Tre enkla krav borde vara uppfyllda:
Att läkaren måste diskutera beslutet med den sjuke - och ta hänsyn till dennes önskan. Om patienten inte kan uttrycka en åsikt måste läkaren prata med de anhöriga.
Beslutet måste alltid fattas av erfarna läkare – aldrig någonsin av sjuksköterskor eller läkare under utbildning.
Det måste stå fullkomligt klart att botande och livsuppehållande behandling är utsiktslös. Beslutet måste alltid tas av minst två erfarna läkare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!