Andreas Ekström: Vi får inte utesluta de som lever sitt liv offline

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det sägs att internet ökar demokratin. Jag tror att det stämmer. Men gäller det alla?
Jag har älskat internet sedan en dag i januari 1995. Vi träffades på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.
Från och med nu ska vår relation präglas av att den inte är ny. Av att vi har växt tillsammans. Den ska vara på en gång ivrig och tålmodig. Den ska innehålla ett litet gnag. Och vi ska alltid hålla ihop.
Var och en av oss som brukar tjata om internets möjligheter, glädje och kraft måste ta ett nytt ansvar: Det att se vår egen makt.

Annars blir vi snart
en del av ett nytt frälse, en röststark men rätt liten grupp av intensivt nätaktiva, som gärna talar vackert om demokratisering genom internet - men samtidigt glömmer att livet vi lever online levs av långtifrån alla.
Det finns en fara i det, och den heter teknokrati.
Teknokrati är idén om att de i teknisk mening lämpade är de enda som räknas. Idén om att bara den som har rätt tekniska färdigheter ska ha makt. Teknokratin bygger på förekomsten av absoluta sanningar. Plus eller minus. Rött eller gult. Aldrig minsta skiftning i orange.
Sverige har kommit att präglas mycket av teknokrater.

De finns hos Socialdemokraterna, som aldrig har visat människan samma förtroende som myndigheten.
De finns hos Moderaterna, som inte tror på det som inte går att räkna.
De finns hos Piratpartiet, som avvisar oliktänkande på den sakliga grunden att den som inte håller med - inte har förstått.
Internet är på väg att skapa en ny generation teknokrater. Och vi som kollar de senaste bloggkommentarerna eller vårt Twitterflöde inte fem utan femtio gånger om dagen måste vara lite aktsamma. Inte om oss själva - jag tror att alla rapporter om nätstress är svårt överdrivna; full trådlös täckning och maxladdat batteri är själva definitionen av frihet och ledighet för mig. Men om alla de människor som lever vidare som förut.

Jag har inte fler
röster i valet än någon som inte gillar internet.
Jag har inte mer rätt att ifrågasätta samhället än någon som lever sitt liv offline.
Jag vill slå ett slag för oro, misstänksamhet, nyfikenhet, entusiasm och sorg som giltiga skäl att skriva en kritik. Trettiotalisterna är förmodligen de infödda svenskar som riskerar störst utanförskap, ofta för gamla eller med för liten utbildning för att känna att de kan ta sig an ett digitalt samhälle, och för unga för att hinna undan. Och jag vill inte ha ett samhälle där sådana trettiotalister känner att deras erfarenheter inte duger till att ställa en kritisk fråga.

Den nya demokratin,
den nätburna, organiska, snabba, omfattar inte alla. Inte ännu. Risken för teknokratisk berusning bland dem som går först är uppenbar.
"Alla ska med", utropade Göran Persson i en valdebatt.
"Vare sig dom vill eller inte," muttrade då Göran Hägglund, precis lagom högt.
Jag har alltid tyckt att det var hans stora stund i politiken.

ANDREAS EKSTRÖM
Andreas Ekström är kulturjournalist på Sydsvenskan i Malmö-Lund och bloggare på andreasekstrom.se.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag